- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
37

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 37 -r

’Ja, dà har väl hunden fått fast i honom vid det
här laget’, mumlade pappa, som icke liade hört
någonting och var mycket sömnig.

’Thomas’, sade min mor strängt, ’jag tänker inte
ligga stilla här, under det att en medmänniska mördas
af ett vildt djur nere i mitt kök. Om du inte vill gå
ned och rädda mannens lif, så skall jag göra det.’

’Välsignadt bråk’, mumlade pater, i det han gjorde
sig redo att stiga upp. ’Du tycker då alltid, att du hör
buller. Sannerligen tror jag inte, att ni fruntimmer
gå i säng endast för att få sätta er upp och lyssna efter
inbrottstjufvar.’ Men för att göra mamma till viljes
tog han i alla fall på sig strumpor och byxor och begaf
sig ned i köket.

Emellertid hade mamma rätt den här gången.
Det var en tjuf i huset. Dörren till köksförstugan
stod öppen, och det lyste i köket. Min far smög sig
på tå och tittade in genom den halföppna dörren.
Där satt tjufven helt lugn ocli åt kall rostbiff med
pickles, under det att den idiotiske hunden satt
bredvid och blickade upp till honom med ett uttryck af
den största hängifvenhet, under det han viftade
för-nöjdt med svansen.

Min far blef så häpen, att han glömde att hålla sig
tyst.

’Nej, har man sett på —’ och här använde han ett
ord, som jag helst vill slippa att upprepa för er.

När tjufven fick höra honom, rusade han upp från
sin plats och störtade ut genom fönstret, och hunden
tycktes vara mycket förargad öfver att min far skrämt
bort honom.

Följande morgon förde vi hunden tillbaka till den
som dresserat honom.

’För hvilket ändamål tror ni, att jag behöfde den
här hunden?’ frågade min far, som bemödade sig att
tala lugnt.

’Ni sade, att ni ville ha en gårdvar’, svarade
mannen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free