- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
117

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 117 -r

icke varit med om ett enda slagsmål på två liela dagar.
Om man kunnat upptäcka några färska blodviten,
skulle saken varit betänklig för honom.

Men den som blef mest lidande på saken var yngsta
pojken. För tre veckor sedan hade han klädt ut
katten i dockkläder och dragit honom rundt omkring i
trädgården i en korgvagn. Han hade själf glömt bort
liela händelsen, men rättvisan hade, ehuru sent,
kommit honom på spåren. Just då sorgen öfver den
förlorade favoriten var som djupast, erinrade man sig denna
missgärning, och föräldrarna kände det som en
verklig lättnad att få gifva honom ett par duktiga örfilar
och skicka honom i säng med detsamma.

Efter fjorton dagars förlopp återvände katten, som
funnit att det nya stället ingalunda var bättre än det
gamla. Familjen blef så öfverraskad, att den till en
början icke var säker, huruvida han var af kött och blod
eller en ande, som kommit för att trösta dem. Men
sedan de sett honom äta ett halft skålpund rått kött,
förstodo de, att han var en lefvande varelse och
kramade honom och tryckte honom till sitt bröst. Under
en veckas tid födde de honom med alla möjliga
läckerheter och sysselsatte sig mycket med honom, men då
den första förtjusningen lagt sig, kom han att återtaga
sin förra plats i huset. Detta behagade icke vår vän,
som åter begaf sig till granngården.

Grannarna hade också saknat honom och hälsade
hans återkomst med lika stor förtjusning. Detta gaf
katten en idé. Han insåg, att det vore förenligt med
hans fördel att dela sina gracer mellan de båda
familjerna, och så gjorde han äfven. Han tillbragte fjorton
dagar i sänder hos hvardera familjen och lefde som en
furste. Hans återkomst hälsades alltid med entusiasm,
och man använde alla slags lockelser för att förmå honom
att stanna. Hans små vanor studerades omsorgsfullt,
och hans favoriträtter höllos alltid redo.

Slutligen upptäckte man, hvart han begaf sig, och
de båda familjerna grälade 0111 honom på livar sin sida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free