- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
143

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 143 -r

Brown försökte resonera med Mac Shaugnassy.
»Du talar ju som om litteraturen vore en utväxt af det
onda», sade han.

»Ja, hvad skulle den annars vara?» svarade Mac
Shaugnassy entusiastiskt. »Hvad skulle det bli af
litteraturen, om inte synden och dårskapen funnos till
i världen? Hvaruti består väl en författares arbete,
om inte att ur det mänskliga eländets sophög krafsa
ut materialerna till sitt uppehälle? Tänk dig, om det
är möjligt, en fullkomlig värld — en värld, där män
och kvinnor aldrig fällde några dumma yttranden och
aldrig begingo några dåraktiga handlingar, där små
gossar aldrig voro odygdiga och barn aldrig framställde
brydsamma frågor, där hundar aldrig slogos och kattor
aldrig klöstes, där hustrur aldrig kujonerade sina män
och svärmödrar aldrig gnatade, där herrarna aldrig gingo
till sängs med stöflarna på och sjökaptenerna aldrig
svuro, där gamla ungmor aldrig klädde sig som unga
flickor, där negrer aldrig stulo kycklingar och där
själf-kära, stolta män aldrig blefvo sjösjuka! Hvartill skulle
du då använda din humor och din kvickhet? Tänk dig
en värld, där hjärtan aldrig krossades, där läppar aldrig
hoppressades i smärta, där ögon aldrig skymdes af tårar,
där fötter aldrig voro trötta och magar aldrig tomma!
Hvar skulle du då taga vägen med din patos? Tänk
dig en värld, där männen aldrig älskade några andra
hustrur än sina egna, där kvinnorna aldrig kysste några
andra än sina män, där männens hjärtan aldrig voro
svarta och kvinnornas tankar aldrig orena, där det inte
fanns hat eller afund, begär eller förtviflan! Hvad skulle
det då bli af dina stora scener, dina intressanta
förvecklingar, dina fina psykologiska analyser? Min käre Brown,
vi författare — romanförfattare, dramaturger och
poeter — vi lefva af våra medmänniskors elände. Gud
skapade mannen och kvinnan, ocli då kvinnan bet i
äpplet, skapade hon litteratören. Vi ha kommit till
världen under ormens tecken och äro speciella
korrespondenter för djäfvulens armé. I våra stora romaner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free