- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
478

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre besvärliga vägar utgingo från denna grav, som
bildade huvudgatan i denna underjordiska stad. De
vandrade och vandrade, en kvart förflöt, en halvtimma,
en hel timma. Lacour och hans vän tänkte med
hemlängtan på landsvägen med sina träd, på marschen
under fri himmel med utsikt över de vida fälten. De togo
icke tjugo steg efter varandra i samma riktning.
Officeren, som gick framför dem, försvann varje ögonblick
bakom ett hörn. De, som gingo längst bak, stönade och
talade utan att ses och måste skynda sig för att icke
förlora varandra ur sikte. Då och då gjorde man halt för
att samla sig och räkna varandra, ty man fruktade, att
någon kunde ha gått vilse på någon sidoväg. Jorden
var slipprig. På några ställen var leran nästan flytande
mjuk, lik sådan, som flyter ned från en
byggnadsställning vid en nybyggnad.

Deras steg och nötandet av deras skuldror mot väggen
löste stenar och jord från båda sidorna. Här och
där gick den djupa graven uppåt och vandrarna gjorde
likaså. En liten ansträngning räckte för att få överblick
Över jordhögarna. Men va<pl de sågo, var några spanska
ryttare, och vilande åkerfält, på vilka arbetarna
saknades. Officeren visste av egen erfarenhet, vad denna
nyfikenhet ofta hade kostat och tillät icke, att de stodo
länge stilla. "Vidare, vidare!"

Nu hade de redan marscherat en och en halv timma.
De båda resandena voro redan trötta och förvirrade av
denna härs- och tvärsmarsch. De visste icke mera, om
de gingo fram eller tillbaka. De råa, klippiga väggarna
och de oupphörliga vändningarna försatte dem i en lätt
svindel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free