Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Danzigs redd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Ett steg närmare.
»Gud skall nog hädanefter som hittills hålla sin hand
öfver Sveriges rike».
Han kom sig dock äfven nu, men behöll för alltid
ett minne af denna »Dirschau-släng» i sin stela axelled, i
två lama fingrar i högra handen samt den kvarsittande
kulan. »Låt henne sitta,» sade han till fältskären, som
förgäfves sökte utdraga henne. »Må hon vara vittne om
ett lif som ej förflutit i veklighet.»
En dag före den sist omtalade händelsen red Gustaf
Adolf, åtföljd af en ridknekt, upp på en höjd, äfven nu för
att med kikaren taga en öfverblick af fiendens ställning.
Ett par polackar hade märkt honom, och anande att det
måste vara en hög officer, smögo de sig sakta och
obemärkt uppför sluttningen och kastade sig bakifrån på
konungen för att släpa honom med sig. Men lifknekten
sträckte i detsamma
den ene till marken
med en pistolkula, och
den andre föll för
x Gustaf Adolfs värja.
På Danzigs redd.
är konungen nu under en lång tid var
fängslad vid sjuksängen inverkade detta ej
så litet förlamande på krigföringen. Också uträttades detta
år ingenting af vikt på krigsteatern till lands. Den
märkligaste händelsen spelade på Danzigs redd under senhösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
