Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rugcn. 91
»I en summa vill jag eder samtliga och hvar och en
i synnerhet hafva Gud den allsmäktige till lif och själ
anbefallda. »
Lyftande upp sin lilla dotter på armen och hälsande
ständerna, lämnade han därefter under djup rörelse salen.
Redan dagen därpå afreste han med sin närmaste
omgifning till Elgsnabben, där flottan nu låg segelfärdig,
sedan trupper och förråd blifvit inskeppade. Men vinden
blåste ihållande sydlig, och i tre hela veckor måste flottan
förblifva liggande inne bland skären utan att kunna utlöpa.
Härigenom förspilldes ej blott en dyrbar tid, utan en stor
del af den för trupperna efter landstigningen afsedda
provianten blef äfven förtärd och nya förråd kunde ej i
tillräcklig mängd anskaffas.
Ändtligen kastade vinden om, flottan befriades ur sitt
fängelse och stack ut till sjös. Med yttersta udden af Utö
försvann Stockholmsskärens, Gustaf Adolf så välbekanta
klippor ur sikte: han skulle aldrig mer återse dem.
Vid Ölands norra udde stötte den finska eskadern
med de finska och livländska trupperna till Gyllenhjelms
flotta, och så gick det för en god västlig bris vidare mot
söder.
En dag då flottan hunnit höjden af Bornholm syntes
ett litet skarpseglande fartyg i lovart hålla ned på
amiralskeppet. En båt utsattes därifrån, lade till vid skeppet,
och en officer kom ombord med en depesch till konungen.
Den var från den svenske guvernören i Stralsund, Sten
Bjelke, och innehöll underrättelsen, att hela ön Rugen sedan
några dagar var i svenskarnas våld.
Det var en glad och viktig tidning. Denna norr om
Stralsund belägna ö, som därifrån endast skiljes af ett
smalt sund, hade besatts af de kejserlige, hvilka där
uppfört flera starka skansar. För Stralsunds försvar var det
af yttersta vikt, att de ej finge behålla fast fot där, och
öfverste Alexander Leslie, chefen för den svenska
garnisonen i Stralsund, fick befallning att drifva dem därifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
