Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Frankenland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 I Frankenland.
komligt själfständig och styrdes af ett råd valdt ur dess
äldsta släkter. Nurnberg var i Sydtyskland hvad
Magdeburg en gång var i det norra: den evangeliska trons fasta
borg; dess invånare voro alla goda protestanter.
Gustaf Adolf och hans företag ägde därför deras bästa
välönskningar. Men deras handel var deras ögonsten, och
för att skydda den ville de framför allt bevara neutraliteten.
Men vi veta, att om någonting var Gustaf Adolf af hjärtat
förhatligt, var det denna ljumhet hos trosförvanter som
väl ville taga emot de offer han och hans land bragte
den stora saken, men ej själfva röra ett finger eller offra
ett öre för dess främjande. Vän eller fiende! var därför
från första stunden det val han förelade de tyska ständerna,
städer eller furstar, evangeliska eller katolska.
Redan från Hålle, innan han bröt upp mot söder,
hade han skickat ett sändebud till Nurnberg med uppmaning
till staden att rent ut och utan omsvep förklara, om den
ville vara vän eller fiende. På dess svar skulle bero,
hvilken behandling skulle vederfaras den. Köpmansfurstarna i
rådet hade länge tvekat mellan sina fördelar och sin
medkänsla, sin fruktan för kejsaren och sin ej mindre fruktan
för Gustaf Adolf. Deras pfotestantiska sinnelag behöll dock
till slut öfverhanden, och den 13 oktober stodo nu i Gustaf
Adolfs försal rådsherren Hans Jakob Tetzel och stadens
sekreterare doktor Richter^ med bref och fullmakter från
rådet att underteckna ett fördrag mellan staden och svenska
kronan.
Öfverenskommelse var snart träffad, och fördraget korn
till stånd. Staden förband sig att erkänna konungen som
sin högste krigsherre, mot billiga pris tillhandahålla honom
lifsmedel, vapen, ammunition, vägra fienden förbund,
värf-ningar, genomtåg, kontributioner, utan Gustaf Adolfs
samtycke ej ingå några förbund, utan till sista blodsdroppen
kämpa för konungen, hålla troget fast vid förbundet samt
verka för att andra evangeliska ständer biträdde det.
Däremot lofvade konungen å sin sida förskona staden från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
