Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Gustaf Adolf hämnades Magdeburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 l^ur Gustaf Adolf hämnades Magdeburg.
golfvet och borttaga den närmaste jordfyllningen därunder.
När det skett afslöjade sig för konungens ögon en syn
som, ehuru väntad, dock framkallade ett belåtet leende på
hans ansikte. Ty där lågo i långa rader väl hundrade
kanoner af olika kalibrar och sorter, från den minsta
fältkanonen till den hela och dubbla kartaunen, som behöfde
ett anspann af trettio ä fyrtio hästar för att fortskaffas.
Häftyg och hissverk anbragtes, och så upptogos, den
ena efter den andra, de begrafna ur sina grifter, medan
konungen satt bredvid och visade arbetarna, hur de skulle
bära sig åt. Många af pjeserna voro gjutna i kurfurstens
egna verkstäder, men största delen var byte från de
böh-miska, pfalziska och danska krigen. Många buro, efter
ti-tidens sed, berömda namn. Så hette de tolf gröfsta och
längst skjutande Apostlarna. Dem skänkte Gustaf Adolf
som gengåfva åt staden Augsburg. Andra väldiga stycken
hette Skalmejan, Apan, Strutsen, Bayerskan och så vidare.
I allt skall denna kurfurstens nedgräfda kanonskatt utgjort
ej mindre än 119 stycken.
I Miinchentrakten gick bland folket länge en sägen
om »hur den svenske konungen väckte upp de döda».
Kristi himmelsfärdsdag tilldrog sig i den bayerska
hufvudstaden någonting som ingen i hela den katolska
kristenheten väl hittills skulle ansett möjligt: en offentlig
evangelisk gudstjänst hölls där, och i själfva slottskyrkan.
Gustaf Adolf hade skyddat katolikerna i deras
religionsöfning, men sina egna trosförvanters lika rätt ville han
hålla oförkränkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
