Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Tappio kom bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR TAPPIO KOM BORT 192
Tappio efterlystes överallt, att alla Napolis poliskonstaplar hade
fått hans signalement, och att jag skulle ha gott hopp.
Min sjukdom ville ej utveckla sig till ordentlig kolera, och
hela natten låg jag och väntade på ett par välkända symtomer
som fattades; men de ville ej komma.
Dagen därpå var jag bättre, men jag hade ej ro att tänka
så mycket på mig själv, som du väl kan förstå. Men kanske
skrattar du åt mig, när du läser det här, och i så fall må du
skratta så mycket du vill! Men jag skrattade ej, jag, där jag
låg för mig själv och tänkte på den trogne vän jag förlorat,
vännen som delat ljuvt och lett med mig i hela tio år. Var
han kanske i händerna på elaka människor, som slogo och
misshandlade honom, satt han kanske bunden i ångestfull
väntan, att jag skulle komma och befria honom — och jag, som
ej ens kunde stå på benen!
Jag hade fått för mig att, om jag blott kunde komma ut,
skulle jag strax få reda på honom, och jag nästan grät över
min vanmakt. Jag bad och hotade Cesare för att få honom
att kläda på mig och hjälpa mig ned i en vagn; men han brydde
sig ej det minsta om vad jag sade till honom.
På eftermiddagen kom konsuln tillbaka; han hade intet nytt
att meddela mig, och jag var viss, att min hund var hopplöst
förlorad. Konsuln sökte dock trösta mig så gott han kunde,
och han berättade mig, att en av hans kolleger mistat sin hund
två gånger och fått honom tillbaka — han betalade sen dess
fem francs om året till en camorrist mot garanti att hunden
ej skulle stjälas mera.
När konsuln gått, höllo Cesare och jag krigsråd. Vårt
gemensamma förtroende till den officiella ordningsmakten hade
aldrig varit stort, och Cesare hade en viss antipati mot polisen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
