Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
— Det angår mig inte. Mor Erika gör inte
ens masken för när.
— Ja, ja, det förstås. Annat har inte heller
jag sagt. Bara ett par gånger har jag sett
skymten af henne. Förbi mina ögon gick hon litet
blek och mager, och hon såg skrämd ut.
— Sa! han skrämd? — Råbäck såg hastigt
bort mot sin hustru, innan han faderligt
förmanande fortsatte:
— Det märks, att Blomberg kan bruka sina
kvicka ögon. Kan han ock bruka tunga och
öron med förstånd?
Den tilltalade rodnade och rätade på ryggen.
— Jag begriper rakt inte, hvad Råbacken
gömmer på bottnen af sin öppna rådmanskista.
Hvad menar han ?
— Intet annat än som talet lyder. Det
finnes ju somliga människor, som höra för mycket
och prata för mycket, vet jag.
Gästen tog varningen åt sig och teg. Han
betraktade uppmärksamt de slitna golf
plankornas höga kvistknölar och påmindes om sina
liktorn på stortårna; de tålte inte trampas på.
Sedan vände han sig åt fönstret och blickade
ut i mörkret.
— Det lyser från huset på andra sidan viken.
Hvem bor där?
Lena Råbäck stannade midt på golfvet med
tvenne blåhvita koppar i händerna och svarade:
— Det är nybygget som vi kallar det, fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
