Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Republiken Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mazzini, Armellini och Saffi. Den 5 februari 1849
sammanträdde den romerska nationalförsamlingen och.
proklamerade påfvens afsättande från all världslig makt inom
romerska staten, hvars regeringsform numera vore rent
demokratisk och som antagit det ärorika namnet »romersk
republik».
Så fort Garibaldi i Livorno sport oroligheterna i
Rom, begaf han sig med sina frivilliga till Kyrkostatens
gränser.
Han anlände först till Bologna, där jublande
folkmassor emottogo hjälten från Montevideo; därifrån begaf
han sig till Ravenna. Här nådde honom underrättelsen
om påfvens flykt från Rom. Han beslöt då att genast
begifva sig dit, uppfylld af glädje att få se sitt lifs
dröm förverkligad, att i själfva Rom få strida för Italiens
oberoende.
Men i Rom gjorde sig ännu ett ganska starkt
konservativt parti gällande, som ville försona folket med
påfven; det hade sina representanter inom själfva
regeringen, och dessa fruktade den berömde republikanske
krigarens närvaro.
De försökte därför aflägsna honom, dock utan att
fullständigt bortstöta honom, i det de anvisade honom
och hans trupper en aflägsen bergsort till garnisonsplats.
Härifrån gjorde han flera ströftåg upp i Apenninernas
bergstrakter, enär han hört, att bourbonska och påfviska
röfvare förföljde befolkningen därstädes; öfverallt blef
han af denna emottagen såsom befriare och räddare.[1]
[1] Ett
bref från Garibaldi till hans hustru är offentliggjordt af
Mario i det stora arbetet: »Garibaldi e i suoi tempi». Det är skrifvet
under denna tid och saknar ej sitt intresse. Anita vistades då
fortfarande i Nizza hos Garibaldis mor:
Subiaco, 19 april 1849.
Käraste hustru, jag vill underrätta dig om, att jag mår väl och
att vi befinna oss på väg till Colonna och Anagni, dit vi kanske
anlända i morgon, och där jag skall bestämma tiden för mitt vistande i
dessa trakter. I Anagni väntar jag att erhålla gevären och öfrig
mundering för mitt folk. Jag blir dock icke lugn, förr än jag erhållit ett
bref från dig, hvilket säger mig, att du lyckligt återkommit hem till
Nizza. Skrif till mig genast; jag längtar höra från dig, min innerligt
älskade Anita; säg mig hvad intryck du fått af de senaste händelserna
i Genua och Toscana. Med hvilket förakt skall icke du, som är en
modig och högsinnad kvinna, betrakta denna vansläktade generation
af italienare — mina landsmän, som jag försöker förädla. Förräderiet
har förlamat allt mod, och vi äro vanärade. Det italienska namnet
förtjänar att föraktas af främlingar från alla länder. Jag är upprörd öfver
att tillhöra ett folk, bland hvilket det finnes så många fega män. Men
tro ej därför, att jag är modlös, eller att jag tviflar på mitt lands
framtid. Jag här större förhoppningar nu än någonsin. Man kan ostraffadt
vanära en individ, men man vanärar icke en nation. Förrädarne äro
dessutom upptäckta. Italiens hjärta klappar ännu. — — — Skrif till
mig, jag ber dig än en gång därom! Jag längtar att få veta, hvad du gör,
du, min mor och barnen. Oroa dig ej för mig; jag är starkare än
någonsin, och med mina 1200 beväpnade män känner jag mig
oöfvervinnelig. — Rom erbjuder en imponerande anblick — omkring det förena
sig ädla män, och Grud skall hjälpa oss. Framför mina hälsningar till
Augusto, till familjerna Galli, Grustavin, Court och alla vännerna — jag
älskar dig, jag tillber dig! Jag besvär dig att ej vara orolig! En kyss
flfån mig till barnen och min mor. Farväl! Din G. Garibaldi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:47:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/garibald/0115.html
