Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek och museer. Av L. WÅHLIN, A. L. ROMDAHL M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställdes, och gudar, konungar och namnkunniga hjältar uppträdde sida
vid sida med Arlekin eller Hans Wurst, som ständigt ingrep med sina oftast
improviserade puts och grovheter.
Ehuru man endast besitter strödda underrättelser från denna tid, kan
man på goda grunder antaga, att besöken i Göteborg av dylika utländska
band icke voro ovanliga under första hälften av 1700-talet. I slutet av 1755
kom det första svenska skådespelaresällskapet till Göteborg. Det var den
Bindahl-Berghultska teatertruppen, som nyss brutit sig ut från den »Kongl.
Svenska Skådeplatsen» och den 20 november uppförde J. A. Romagnesis
»Sanningens tempel, lustspel i 3 öpningar », översatt av Petter IJndahl. Den
nästa svenska trupp, om vilken det är bekant att den gästat Göteborg, är
den Seuerlingska, som den 13 oktober 1760 »uti ett under Qvarnberget vid
Artilleri-Gården beläget hus» uppförde »en Comedia, kallad De Festin de
pierre». Det var säkerligen Moliéres stycke med samma namn i
översättning av J. Ehrenström. Seuerling spelade upprepade gånger i Göteborg
under 60- och 70-tal en, och hans repertoar synes ha varit anmärkningsvärt
god. Man vet att han uppfört Voltaires tragedi »Zaire» och »Caesars död».
Även Petter Stenborg, ett välbekant namn i Sveriges teaterhistoria,
uppträdde med sitt hemlösa sällskap i Göteborg, där han spelade bl. a. Moliéres
»Tartuffe» och »Den inbillade sjuke», Corneilles »Cid», Holbergs »Jeppe på
berget» och »Hasenskräck» samt av svenska verk, utom »Drottning Disa»,
Flintbergs »Solen lyser för hela världen», Hallmans »Casper och Dorotea»
samt Branders »Cleopatra».
Vid sidan av detta offentliga teaterliv odlades den dramatiska konsten
även genom de göteborgska patricierfamiljernas gouterade
sällskapsspektakel. Familjerna Alströmer och Hall stodo i spetsen för dessa nöjen, vilkas
blomstringstid inföll på 1770-talet. Claes Alströmer inredde en scen i en
stor sal i sitt hus, och John Hall uppförde en särskild teaterbyggnad på sin
tomt i hörnet av Torg- och Sillgatorna.
Den första otvetydiga underrättelsen om en särskild publik teaterbyggnad
finnes i en tidningsnotis från sommaren 1779. där det talas om en
»fullstäm-mig concert på det vanliga Comediehuset på Sillegatan». Det var då
uppenbarligen ingen nyhet mer, och i själva verket finnas antydningar om dess
existens redan tidigare (1776). Denna teater låg på tomterna 60—61 i VII
roten med husnummer 10—12 åt Sillgatan (numera Postgatan) och 16 åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
