Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 7. D. Johannes Johannis Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skol-Ordn:s genomgående (93) bestämdes, bl. annat, at
“hvilken som Rector gymn. är, skall hafva timmen
mellan 5 och 6 om morgonen.“
D. 16/8 93 utfärdas K. M:s Förteckning på de
pastorater i Gb. St. som han ville hafva förklarade för
regale. Det var nästan allesamman: Fäsberg, Lundby præb.,
Landvetter, Örgryte, Gbgs stad: dessa “Bohuslän
underlagda orter ifrån Elfsborgs län;“ o. s. v.; äfven Morlanda
med capeller och “Abele.“
Bp C. var lika litet fri från svåra förtretligheter,
som företrädarne, och kunde äfven förifra sig likasom
de. Så då han förehöll Matts klockare för det han ej
ville göra pedelltjenst vid Capitlet och förebar att han
det ej vore etc. sade biskopen: “du junker Näsvis är icke
allenast domkyrkans, utan ock Capitlets klockare och
pedell.“ Ännu svårare med domkyrkocomm. Wilhelmssen
(se dennes biogr.) Likasom Wallerius, råkade äfven
Carlberg, dock med Cons:o, en gång ådraga sig kungens svåra
missnöje genom en mot H. M:ts vilja stridande
pastoratstillsättning eller rättare förslag till pastorsutbyte (mellan
Hjertum och Thorsby). Carlberg och Cons. skyndade då
at göra afbön, “önskande intet bättre och tjenligare
plåster för de svåra sår Ed. M:ts stora missnöje... oss, hans
tjenare, slagit hafver, än som Ed. M:ts oförlikneliga nåd...
bönfallandes... att E. M, täcktes nådesolen, som härtill
så hugneligen oss påskint hafver, icke för oss låta
nedergå och af detta förseende fördunklat blifva...
Varandes E. M:ts oförlikneliga nåde det omistliga goda, som
vi näst Guds nåde för ingen del umbära kunna... hvarpå
vi afbide ett hugn, och tröstligt ord, at detta förseende
aldrig må mera påtänkt varda.“ Men alrasvåraste
törningen var den, då han af A. Charisii (se Abild) blef
utskriken för det värsta man den tiden visste, näml. för
“en Calvin.“ Han gjorde sak deraf, och calumnianten,
ett missfoster i prästdrägt, blef derför första gången
afsatt. Stor sorg hade han ock för sin broder Birgers
skull, som, p. i Christinehamn, led oskyldigt fängelse (der
han författade sv. ps. 238: Den vedervärdighet etc), m. m.
Då Kungens utslag kom om B. C:s restitution till äran,
var han nyss död. Biskop C. jordfäste honom med dessa
ord: Af jord äst du kommen, min ärlige broder, jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
