Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Skee, Tjernö, (Strömstad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698 : Skee.
hustru fick hjelpa honom up igen. Denne eljest så förtjente man
kunde ej helt frigöra sig från consuetudo iurandi.
Carl Magnus Ekman, f. i Göteborg 1744(43?), son
af befalningsman Carl E., “Landscamrer Ekman på Wik.
Til Lund 1760. Prestv. 67 til E. o. Bat. pred. vid Elf;-
borgs. V. rector i Kongelf 73. P. i Strömstad 1774.
“Prost“ och riksdagsman 88. Vigilerade sig såsom sådan
til survivance på Skee, som först 1811 blef för honom
flott. † 1818.
Stud. jämte brodren Immanuel, som blef häradsskrifvare H)
i Mark, dimissi af Kullin. Condition hos rådman Ludolf. År 1788
hotades han af norska öfversten Moth, under kriget här förlagd
at ej läsa up svenska kungörelser, men gjorde det dock och De.
römdes af DC. för mod och trohet, Denna trohet lät han sig dyrt
betalas. Jämte nyss anförda bevis, hade han ock velat förskaffa
sig anspråk på enkesätet i Skee, til mehn för Gothenii möjligt
blifvande enka. Däröfver förklarade ej blott Gothenius utan ock
Consistorium billig förtrytelse; och fann den senare myndigheten
en sådan egennytta skamlig, hvarigenom han velat afhända det
sin fordne lärare samt jämföra sina förtjenster med Gothenii, ”då
de likväl äro utan jämförelse”. Han tycktes ”blott anropa
konungens nåd til nästans skada” (enligt Malms skarpa men rättvisa
anförande). Man ”borde i underdånighet begära rättelse”. År 99
klagar han öfver prosten Hegge i Fredrikshall, som ”oförsynt”
sammanvigde åtskilliga par från Strömstad; detta ansågs
förmodligen för en större oförsynthet, än den han begått mot Gothenius.
På dennes död fick han vänta länge nog, och Gothenius hade den
”oförsyntheten” at, humorist som han var, han hvarje 1 Maj reste
til Strömstad, görande framför Ekmans fönster en djup bugning
liksom til ursäkt för at han ännu lefde. — Gift m. A. C. Klotl.
Ännu skulle den svenska kungörelsetroheten belönas och, ej minst
genom sonens, lector C. O. Ekmans ifriga arbetande, erhöllo fyra
döttrarne, oaktadt god behållninug, extra nådår. En son: Patrik,
Borgmästare i Gbg.
Anton Li(e)dberg, f. i Hunestad 1776; son af Sven
Lidberg, klockare. Til Lund 98. Prestv. 1801.
Bataljonsprest i BL. s. å.; kommenderad til Pomern 07, til
Norge 13. Reg:tspastor 15. Led. af W. W. S. 06.
P. l. 1820. Prost 25—37. Undanbad sig
riksdagsmannakallelsen 28. † 1841.
Hade 1826 at föra Wikornas presters talan i hud- och
skinnmålet, väckt af en riksdagsman, som angifvit afgiften af hudar och
skinn såsom snikenhet. Kungen faststälde dock afgiften såsom
laglig. ”Den älskvärde mannen, hvars bana tecknades af fromhet
och stilla välgörenhet, skall länge bibehållas i ett tacksamt minne”
(Holmb.). — Gift m. Elis. Brunius, (Tanum). Fyra döttrar.
M. A. P. Traneus, se Lector, s. 171. Pastor i
Morup 1830; här: 43. Revisor i Gbg 35, 41 och 47, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
