Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra vänner, är det kanske der för att vi inte behandla
dig väl?
Doña Perfectas ögon voro fuktiga.
— Käraste faster — sade Bey, kännande sin vrede
smälta bort. — Jag har mycket att förebrå mig, sedan
jag blifvit gäst i detta hus.
—• Se så var inte enfaldig . . . Förebrå dig, så du
pratar. Personer af samma familj emellan, förlåter man allt.
— Men hvar är Bosario? — frågade den unge
mannen, i det han reste sig. — Får jag inte se henne i dag
heller?
— Hon är bättre. Vet du, hon ville inte komma ner
i dag.
— Då går jag upp till henne.
— Hvad tänker du på gosse! Flickan har ett
sådant besynnei’ligt lynne ... I dag envisas hon att inte
gå ut ur sitt rum. Hon har reglat inifrån.
— Det var besynnerligt.
— Det går väl öfver. Jag är säker på, att det snart
går öfver. Yi ska se till, om vi inte i afton kunna få
dessa melankoliska tankar ur hennes hufvud. Om vi
skulle taga och ställa till en liten aftonbjudning för att
förströ henne. Du borde gå öfver till herr Inocencio och
be honom komma hit i afton med Jacintillo.
— Jacintillo!
— Ja, ser du, när Bosario får dessa anfall af
melankoli, så är den der pojken den ende, som kan muntra
upp henne.
— Men jag vill gå upp till henne . . .
— Ar du tokig gosse! det går inte an.
— Kors, en sådan etikett här i huset!
— Du gör narr af oss. Hör hvad jag säger dig.
— Men jag vill tala med henne.
— Det kan du inte få. Så litet du känner min flicka !
— Jag trodde jag kände henne väl. . . Godt jag skall
stanna här nere,., Men denna ensamhet är odräglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
