Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dd
kas de i finskan, liksom i andra språk, med skilda egen-
domliga benämningar (ord), t. ex. — ukko, och akka (”gub-
ben”, och ”gumman”) eller — poika, och piika (”gossen”,
och ”flickan”) — mfiesi, och natisi (”karlen”, och ”qvinnan”)
0. 8. v. då det gäller om menniskor. På samma sätt sär-
skiljas de olika könen ibland husdjuren, genom egna, och
skilda, namn; t. ex. — orik, och tamma (”hingsten”, och
”stodet”) — härkä, och lehmä (”oxen”, och ”kon”) jäärä,
och uwhi (”gumsen”, och ”tackan”) o. s. v. Annars, då
detta icke är fallet, sker det genom tillägg af orden wuros
eller oras (hanne) och imisä (hona) — benämningar, hvil-
ka (hvad namnet redan utvisar) egenteligen nyttjas om
däggande djur, t. ex. urosa karhu (björn hannen), imisäå
karhu (björn honan). Vid växter och foglar begagnas der-
emot orden kotiras, och naaras (hane, och bona) t.ex. koi-
rag teuri (orrhanen) — naaras teuri (orrbonan) o. 8. v.
Poetice plägar man äfven ofta särskilja dem. med orden
ukko tetri (orr-gubben) och akka tetri (orr-gumman).
Hvad särskildt åter vidkommer det i Savolax och Ka-
relen allmänna bruket, att qvinnonamnen ofta tilläggas slut-
ändelsen tar, eller tär, (t. ex. Oinotar, Räisätär), så afser
man härmed icke något kön, utan endast ett namn — upp-
kommet genom tillägg af suffixen tar eller tär (en för-
kortning af ordet tytär, ”dotter”) — som betecknar Oinoi-
nens dotter, Räisåinens dotter; ehuru det kanske äf-
ven sedermera någongång kommit att begagnas för att be-
tyda ”Oinoinens hustru”, eller ”Räisäinens hustru.” Finskan
är föröfrigt icke det enda språk, som saknar genera verborum.
Detsamma gäller äfven om flere andra, hvaribland får räk-
nas Estniskan, 95) Lappskan 96) och Ungerskan, 87) m. fl.
- 85) Så t. ex. säger Eberh. Guttslef, p. 6, i sin uti Halle 1732 ut-
gifna Anweisung zur Ehstnischen Sprache: ”Das Genus Nominis ist in die-
ser Sprache nur eins, und also das nomen allezeit generis omnis, als:
suur mees (gross Mann) suur naene (gross Weib) suur lojus (gross
Thier)” i anledning hvaraf ock bland andra Aug. Wilh. Hupel i sin
Ehstnische Sprachlehre fir beide Hauptdialekte, tryckt i Riga 1780, 8:0
säger p. 9, ”Die ehstnische Sprache weiss nur von einem Geschlecht,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
