Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa lågo homosexuella och narcistiska moment, som han före
analysen ’ej genomskådat.
Under det 18:de årets sjukdomsperiod sökte han komma
ifrån konflikten mellan religion och sexualitet genom
materialistiska funderingar, vilka emellertid ingåvo honom nya
samvetskval, och vilka han aldrig förnam såsom utslag av ärligt
tvivel, utan endast som ett försök att ge sig absolution för
sexuella synder. Ännu vid 22 år, då han sökte mig, använde
han om sin ställning till religionen sådana uttryck som
»religionen intresserar mig ej nu, den har endast förstört mig, jag har
ej behov av den nu»; detta trots att all dogmtro då
uppenbarligen i hans medvetna var fullt utplånad. Yåren 1912 tog han,
trots en depressionsperiod mars—april, studentexamen och for
. på hösten tilll universitetet. Hans psykiska situation var nu
den, att de ideella religiösa kraven stodo emot hans
materialistiska åskådning; han hade en »världsmänniska» inom sig.
Världsmannen hade en tid utgjort hans ideal, och han hade
försummat detta ideal, som han förvärvat genom läsning av
skönlitteratur, som en befrielse från religionen. Han hade i
detalj utmålat detta ideal för sig, talade om det ironiska,
skeptiska i världsuppfattningen m- m. Världsmänniskan inom
honom betecknade alltså icke uteslutande synden; hans önskan
att vara den fulländade världsmannen är onekligen uttryck
av ett sökande efter harmoni; vilket sökandes misslyckande
tog sig uttryck i den vid universitetet plötsligt utbrytande
psykosen. Världsmannen skulle varit den så att säga med
synden försonade. Världsmänniskan skulle dödas. Han ville
därför bli eremit, flytta ut i skogen och bo i en hydda. När
han ej realiserade detta, såg han häri ett tecken till förhärdelse;
ansåg sig ha svikit religionens fana. Han måste nu handla
genast. Han avlade en ed, att om kraven voro än så svåra, så
skulle de uppfyllas. Ville helt bryta med det gamla; ville
därför köpa nya kläder, bränna de gamla; allt skulle bli nytt.
Psykosen blev uppenbar, då han tog sig för att kasta ut
tillhörigheter och möbler genom fönstret. Han motiverade detta
med, att varje handlande var bättre än ett stillastående. Han
hade ej blivit eremit, han hade så ofta svikit religionens fana,
att han genom att utföra dylika betänkliga handlingar ville
för sig demonstrera allvaret i sin strävan iatt nå fram till
religionen. Varje impuls måste utföras, .eljest var det att
»gå udenom». Fröet till dessa impulsiva handlingar hade
sedan barndomen funnits hos honom. Om han t. ex. skulle be
någon av föräldrarne om förlåtelse för en förseelse, ville han
göra det på ett så plågsamt och förödmjukande sätt som
möjligt. Eljest känsla av halvhet- Utkastandet av möblerna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
