Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 GENEVIÈVE.
— Nej, det glömde jag säga: ett formligt
vilkor för adopteringen är, att det icke får finnas någon
beröring mellan barnet och de personer, som
dittills skött det. Det är mig till och med förbjudet
att säga er namnet på den dam, som adopterar
henne.
Om fru Marceau hört detta vilkor förut, skulle
hon gjort invändningar. Nu visste hon ej, huru saken
skulle kunna gå tillbaka.
Hon underkastade sig suckande, men ack, hvad
skulle Jacques säga?
Doktorn gick segerglad, sedan han klappat
Geneviève och sagt: »Jaså, du lilla skälma, du skall
bli en förnäm dam, när allt kommer omkring!» Fru
Marceau kysste henne gråtande och började sedan
åter tänka på sina fem hundra francs och allt hvad
hon skulle kunna skaffa för dem.
Detta var anledningen till, att en dam,
omgifven af en hel sky af spetsar, midt på en brännande
julieftermiddag kommit till denna aflägsna stadsdel
och rest derifrån fem hundra francs fattigare, men
riktad med en skatt, som alla jordens rikedomar
icke kunnat skaffa henne utan en samverkan af
lyckliga tillfälligheter.
Jacques Marceau hemtade sig icke från det slag
han fått; hans tillgifvenhet för modern blef aldrig
hvad den varit, innan hon, som han bittert sade,
»sålt lilla Geneviève». Han var fortfarande en god
och vördnadsfull son, men ett gladt eller ömt ord
hördes aldrig från hans mun. Modern kunde lita
på hans samvetsgrannhet och viljekraft, men hon
kunde icke längre vädja till hans hjerta. Om fru
Marceau egt en finkänsligare och djupare natur,
skulle hon lidit mera, men nu förstod hon ej, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
