Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°
GENEVIÈVE.
Den lilla motsträfviga såg ingalunda öfvertygad
ut; hon vred och vände ett problem i sin själ.
— Hvarför vill du inte låta mig vara god vän
med dem?
— Emedan de äro smutsiga, trasiga och illa
uppfostrade.
— Men vi skulle tvätta dem så väl! Den lilla
flickan skulle få en af mina klädningar, och Félicie
kunde sy en drägt åt gossen, så vore de inte trasiga
längre.
— Nej, barn; du skall få gå till dem med en
almosa, men jag förbjuder dig att kyssa dem eller
ha någon beröring med dem. Kom ihåg det!
— Då vill jag helst slippa att helsa på dem, ty
det skulle göra dem ondt, om jag inte kysste
dem.
Fru de Préal tog sin dotter på orden. Hon
skickade modern någon hjelp, och de fattiga
barnen kommo ej vidare igen; men Geneviève tänkte
ofta på dem och hvälfde alltjemt i sin lilla hjerna
det problem, hvilket senare under olika former skulle
blifva hennes lifs fråga.
För ögonblicket framstälde hon det så:
— Då jag håller af dem, hvarför kan jag icke få
kyssa dem?
Denna lilla tilldragelse hade väckt fru de Préals
oro. Dock hyste hon ej minsta tvifvel om lättheten
att i denna barnasjäl utrota de tankar och känslor,
som ej öfverensstämde med den plats, hennes
fosterdotter skulle intaga i samhället, och hon
lyckönskade sig dagligen att hafva påträffat en så god,
så älskvärd och i allt beundransvärd natur.
— Om hon blifvit skapad enkom för mig, kunde
hon ej vara bättre, sade hon till sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
