Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
GENEVIÈVE.
VII.
Jacques hade gjort sig till vana att gå till
Lebeau hvarje söndag. Han tyckte icke om att stanna
i sitt hem, der allt var honom motbjudande: de
otyglade barnens kif, moderns klagan, oordningen
i hushållet, hvilket hon ej längre hade kraft att
sköta som förr. Ehuru det nu var färre munnar att
föda, ehuru Augustine troget lemnade sin förtjenst
för hvar fjortonde dag, och en af gossarne äfven
fick en liten lön, rådde i hemmet mindre välstånd
än på den tid, då Jacques ensam skulle förtjena för
åtta. Glädjen hade försvunnit ur den torftiga
boningen, och glädjen är en styrka. Dessutom kunde
fru Marceau icke längre arbeta, knappt sköta det
nödvändiga, och hushållningen med de gemensamma
tillgångarne led af hennes modlöshet och
overksamhet. Man behöfde oftare köpa nya kläder och
skodon, emedan de icke mer underhöllos med samma
noggranna omsorg. Den stackars qvinnan var
nödsakad att köpa på närmaste håll, det som kostade
henne minsta besväret. Med ett ord, allt gick vind
för våg, det kände hvar och en på ett obestämdt
sätt, utan att klart göra sig reda derför. En känsla
af otrefnad, ett allmänt missnöje, en viss hemlig
fiendtlighet rådde mellan familjens medlemmar.
Redan under beqvämare, bättre, lyckligare
lefnadsvilkor är ett sådant sakernas tillstånd mycket
pinsamt; men i ett så trångt hem, der man till den
grad beror af hvarandra, är det en plåga för hvarje
ögonblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
