Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
GENEVIÈVE.
utsträcka sin hand, känner jag alltid en önskan att
falla på knä.
— Nå ja, vår nye adjunkts kommer då ingen
att erfara något sådant, sade en af damerna
skrattande. Han gör dessutom inte många gester . . .
han hör till det sparsamma slaget.
— Sparsamma, eller snarare matta, återtog
be-undrarinnan af de vackra händerna. För min del
så tycker jag om att bli rörd, att bli upprörd.
Hvartill gagnar det mig att komma och höra en
predikant, som inte lockar mig att gråta? Det är,
som om jag hörde ett ledsamt skådespel.
Geneviève lyssnade knappt till dessa yttranden;
hon blickade efter denne man, som aflägsnade sig
med snabba steg, och hvars ord trängt ända till
djupet af hennes varelse. Aldrig förr än denna dag
hade hon hört något sådant, och dock hade hon
deri igenkänt sin egen tanke; under det hon
lyssnade till honom, hade hon återfunnit sig sjelf.
Denna predikan var predikan om det rena
evangeliet, om den oändliga kärlekens evangelium, om
hvilket hon haft någon aning i sin barnasjäl. Då
de blefvo ensamma i vagnen, sade hon till modern:
— Han talar så, som jag aldrig hört någon tala.
Hvarje ord har en betydelse, hvarje ord är lefvande,
intränger i hjertat och träffar samvetet. Det är en
menniska, som talar till oss, och icke en vältalare.
Fru de Préal blef slagen af förvåning. Huru,
Geneviève, som förblifvit känslolös för de
vältaligaste föredrag, hänfördes nu af denne nykomling,
utan rykte, utan talang! . . . Och hvad hade han
då, som så kunde behaga och röra henne? Hon
begrep ingenting deraf. Hennes fosterdotter var
henne afgjordt en gåta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
