Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geneviève.
203
— Räck då ut handen, min vackre nevö.
Ere-mitlifvet roar mig inte; jag reser, så snart vår lilla
affär blir afgjord.
Men den vackre nevön väntade fortfarande,
kanske emedan han fann sig väl af detta
kontem-plativa och sorglösa lif, kanske emedan han i
grunden hyste tvifvel . . . Tiden gick, juli månad
framskred, den belägrade platsen förblef ointagen. Var
herr de Rochebelle icke nog skicklig eller nog
oförskräckt? Huru som helst, Geneviève togs
hvarken med list eller hot. Tålamod och tidsutdrägt
ledde ej till något resultat, och det märkvärdiga
dilemmat, hvilket fru de Préal som sista utväg
förelade henne, lyckades ej beveka henne.
— Ni kan åtminstone inte säga, att hon är
egen-nyttig, sade fru de Préal till sin tant.
— Hon är besatt. Du har bara fått hvad du
förtjenar, min vän.
Och de båda gästerna lemnade slottet,
baronessan ursinnig och bedyrande, att hon aldrig mer
skulle sätta sin fot dit, herr de Rochebelle lugn och
bekymmerslös, lik en man, som förlorat ett parti,
hvars insats ingalunda låg honom om hjertat.
Hans likgiltighet uppretade tanten, som frågade
honom, om han vid första krökning af vägen tänkte
finna en arftagerska med halfannan million francs.
— Det vet jag inte alls, sade han. Försynen
förbehåller mig kanske halfannan million francs
utan någon arftagerska, hvilket vore oändligt att
föredraga.
Fru de Chabrand höjde på axlarne och vände
ryggen åt sin nevö, som filosofiskt bar denna nya
form af motgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
