- Project Runeberg -  Geneviève /
212

(1886) [MARC] Author: Élise de Pressensé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

geneviève. 212

ett förskansadt läger. Hon gjorde sig ingen tydlig
föreställning om hvad som der väntade henne, men
hon var lycklig att få stanna i sjelfva hjertat af sitt
inkräktade fosterland. Hon kände blott ett oändligt
begär att lida med det och för det.

Dagen efter sin ankomst, under det fru de Préal
verksamt sysselsatte sig med att proviantera, gick
Geneviève till Céline. Rörelsen och glädjen kommo
den sjukas ögon att lysa med en sådan glans och
spredo en så liflig rodnad öfver hennes kinder, att
den förändring hon undergått i första ögonblicket
icke föll Geneviève i ögonen, men det behöfdes ej
lång stund för att taga henne ur hvarje villfarelse.
Det onda hade gjort mycket märkbara framsteg:
Célines andedrägt var kort och hennes svaghet så
stor, att hon, sedan återseendets första rörelse lagt sig,
tycktes nära att svimma. En flaska ättika stod på
bordet, der ej ett spår af blommor eller arbete
längre var synligt, och Geneviève badade sin
väninnas tinningar och händer, hvarefter hon satte sig
bredvid henne och ifrigt bad henne att icke tala.

Men Céline kunde ej lyda.

— Ni återkommer till Paris, när alla menniskor
lemna det?

— Ack ja, Gud ske lof, vi stanna hos er!
svarade Geneviève. Jag vet ej hvad jag skulle ha gjort,
om min mor beslutat annorlunda. Jag är så
lycklig, så lycklig att vara hos er, Céline.

Céline besvarade dessa ord med ett leende.
Hon var också lycklig, mycket lycklig. Hon kunde
ej tröttna att betrakta den uppenbarelse af ungdom
och skönhet, som strålande stod framför henne,
under det Geneviève såg på henne med rörelse och
följde spåren af sjukdomens utveckling uti hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:26:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/genevieve/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free