Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSSTHÖMNINGAK VII) ÅKHUNDHADETS BÖRJAN.
Icke mindre stor var hans betydelse för klimatologien, vilken ju själv
bildar en av hörnstenarna i geografien. Här behövde vetenskaper en
ny, grafisk framställningsmetod, som på ett överskådligt sätt kunde
klarlägga de resultat, till vilka man nått. Humboldt konstruerade
och använde de s. k. isotermerna, linjer dragna genom orter med
samma medeltemperatur, och hade därmed givit oss en metod, som
allt fortfarande och dag för dag allt mera användes för att
åskådliggöra utbredningen av de fysiska naturföreteelserna.1 Själva
principen var visserligen ej ny, den hade redan i nära 100 år då och då
användts för att ånge höjd- och djupförhållanden och även för
framställning av de jordmagnetiska faktorernas utbredning, men dess
tillämpning på detta nya område var i varje fall ett synnerligen
värdefullt grepp. Ett stort intresse ägnade Humboldt städse studiet av
vulkaner och jordskalv, och han har jämte sin samtida Leopold von
Buch väsentligen medverkat till den sedan länge till överdrift
fasthållna åsikten om de vulkaniska krafternas avgörande betydelse för
jordskorpans daning. Även läran om jordmagnetismen har
Humboldt i hög grad främjat.
Sina jämförande studier över jordskorpans sammansättning och
utformning fick Humboldt ännu ett tillfälle att i stora drag fullfölja
under sin berömda resa till Västsibirien och Centralasien år 1829.
Resultatet av denna blev bland annat en för dåtiden mycket intressant
framställning av Asiens bergssystem. Över huvud har hans
verksamhet för studiet av fastländernas geografi på intet område varit mer
befruktande än i fråga om reliefförhållandena; han kan sägas ha i
geografien infört det noggranna studiet av höjden, och är den förste som
sökt beräkna kontinenternas medelhöjd och havens djup. För övrigt få
vi ej glömma, att hans amerikanska forskningar äro av stort intresse
också för kännedomen om indianerna och deras forna och dåvarande kultur.
Det är ett rikt livsinnehåll, och dock ha vi här ej på långt när hunnit
beröra alla sidor av Humboldts verksamhet på geografiens fält. På
samma gång han genom noggranna ortsbestämningar lagt den fasta
grunden till vår kännedom om vida, dittills nästan okända områden,
har han som ingen annan före honom allsidigt förmått skildra och
vetenskapligt tolka deras natur. Hans storhet ligger till icke ringa grad
däri, att han i sin person i sällsynt grad förenade de två sidor, två vitt
skilda vägar för arbetets bedrivande, av vilka särskilt den ena är
egendomlig för geografien, men som båda måste vandras för att föra denna
vetenskap framåt. I högre grad än de flesta ägde han de egenskaper,
som alltid måste utmärka vetenskapsmannen, en omedelbar, livlig upp-
1 Humboldts första isotermkarta är återgiven på fig. 51 i detta arbetets
7:de kapitel.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
