Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordarternas indelning. 393
I förra fallet eller då sanden ligger ofvanpå leran eller mergeln, så synes jorden vara rikast på sand upptill vid jordytan, men sandhalten aftager nedåt, tills den alldeles upphör. Denna sandjord passar bäst för rotfrukter, såsom morötter, potatis och rofvor. Stundom bildar den underliggande leran skålformiga fördjupningar, hvilket förorsakar, att vattnet i dessa samlas och qvarstannar utan att finna aflopp. Sandjorden, som ligger ofvanpå leran, blir derigenom vattensjuk och vanligtvis ganska svår att torrlägga. Allmogen kallar en dylik sandjord syrsand och klagar alltid öfver dess dåliga beskaffenhet. Qvickrot och arter tillhörande slägtena Rumex och Equisetum taga öf-verhand och förqväfva de på sådana ställen odlade växterna. Ofta kunna dessa olägenheter afhjelpas på det sättet, att man gräfver en grop eller brunn på det stället, der marken är mest vattensjuk. Denna brunn måste göras så djup, att det underliggande lerlagret ej hindrar vattnet att nedtränga och försvinna i det grus- eller sandlager, som vanligen träffas under lerorna elier mergelbäddarna. Emellertid är det sistnämnda slaget af sandjord ingalunda af så högt värde som den förut omnämnda. Om det öfverliggande sandlagret är af mera betydande mäktighet, t. ex. öfver 3 eller 4 fot, så blir marken stundom oduglig för odling, så vida ej sanden i och för sig är af någon mera utmärkt beskaffenhet. Ett sådant djupt lager af sand ofvanpå mergel förekommer t. ex. på Eklundshofsslätten vid Upsala. I detta fall uppkommer vanligtvis en ofruktbar hedmark. Ehuru sandlagren och sandjordarterna nästan alltid förekomma i sammanhang med rullstensåsarna, så inträffar dock äfven, att dylika lager hafva bildat sig i närheten af krosstensbäddarne. Vid Nontuna i Danmarks socken har sålunda t. ex. ett lager af sand utbredt sig ofvanpå de egentliga krosstensbildningarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
