Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pastorn. Sedan den sednare förrättat den vanliga
invigningen af en afliden åt dess hvila i griften,
framträdde några män och betäckte grafven med en sten.
De sörjande lemnade det tysta hvilorummet tigande
som de kommit.
Följande dagen infunno sig, enligt aftal, sällskapets
medlemmar för utfärden till Rödkilde. Endast
kammarherren afreste till Svendborg, utan att
upplysa, om han skulle fara till Malmö eller Odense.
Fältmusiken skallade vidt omkring trakten, och
de båda svenska bataljonerna gjorde sina manövrer
med sin vanliga hållning och noggrannhet. Talrika
åskådare hade infunnit sig, och bland dessa framkörde
vagnarne från Blaakilde. Majoren tycktes upplifvad
af de lifliga, välbekanta tonerna. Äfven comtessen
betraktade det krigiska skådespelet med intresse.
Augustin steg först ur och bjöd fröken Dagmar
sin arm, liksom den unge herr Holmfeldt bjöd fröken
Tabithe sin. Sedan Augustin helsat på sin värd,
pastorn i Vester-Aabye, gick han till kamraterna, som
begagnade en liten rast för att samlas omkring honom
och helsa honom välkommen.
Baron Albert passade på att hviska Augustin i
örat: “Aha, min gosse! Är hon din fästmö?“
“Ja!“ hviskade Augustin leende tillbaka.
“Än den der främlingen från Als?“
“Han har slutat sin bana!“ svarade Augustin
hastigt allvarsam. “Det är förbi med honom!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
