Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den förlorade fadern - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändrat sig om icke till det värre, om något sådant
var möjligt. Den där gossen skulle säkert rymma
ifrån henne, kanske snart. Kanske nu.
Josiah Childs rätade upp sig. Den käcka Västern
med sin dristighet och sin likgiltighet för följderna
så snart något stod i vägen för dess önskningar,
flammade upp inom honom. Han såg på sitt ur, påminde
sig tidtabellen och talade högtidligt och högt för sig
själv. Det var en trosbekännelse:
»Jag frågar inte ett dugg efter lagen. Den där gossen
får inte offras. Jag skall ge henne dubbelt
underhåll, fyrdubbelt, hur mycket som helst, men han skall
följa med mig. Hon kan följa med till Californien om
hon vill, men jag skall sätta upp ett strängt kontrakt,
som hon skall underteckna, och hon skall vid Gud rätta
sig därefter, om hon vill stanna. Och det skall hon»,
tilläde han bistert. »Hon måste ha någon att kälta på.»
Han öppnade grinden och gick tillbaka till vedbodens
dörr. Johnnie såg upp, men fortfor att såga.
»Vad skulle du helst vilja göra av allt i världen?»
frågade Josiah dämpat och i en ton av spänning.
Johnnie tvekade och upphörde nästan att såga.
Josiah gav honom en vink att fortsätta därmed.
»Gå till sjöss», svarade Johnnie. »Tillsammans med
min far.»
Josiah darrade i alla lemmar.
»Vill du det?» frågade han ivrigt.
»Ja.»
Den glada minen i Johnnies ansikte blev avgörande.
»Kom hit då och hör på. Jag är din far. Jag är
Josiah Childs. Har du någonsin tänkt på att rymma?»
Johnnie nickade ivrigt.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
