Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vexelström-maskiner och transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOUBERTS UNDERSÖKNINGAR ÖFVER VEXELSTRÖM-MASKINER. 331
ring underlättades. Fig. 195 förtydligar denna förenklade metod.
A och B äro två punkter af hufvudledningen, mellan hvilka
finnes ett bekant motstånd M, omkring l ohm; ACS är en
derivation mellan samma punkter med ett bekant och indeladt
motstånd M±, omkring 100 ohm; AKC är slutligen en
derivation med mycket stort
godtyckligt motstånd Jfa, omkring 30,000
ohm, börjande vid A och slutande
vid en föränderlig punkt C. Titi
sistnämnda motstånd finnes en
stapel, l till 5 Daniells element, med
elektromotoriska kraften E, dessutom
en galvanometer G, med omkring
7,000 ohm motstånd samt afbrytaren
K anbragt på maskinaxeln.
Punkten G förflyttades till dess
galvano-meternålen återfördes till noll.
Motstånden M och M1 voro rätliniga
för att undvika ex trå-strömmar; Jf2
bildades af 18 m. kolstänger med 3
mm. diameter. Låt J, J± och /
beteckna strömstyrkan i dessa
motstånd och i hufvudledningen, P
potentialskilnaden mellan A och S samt
m motståndet A C. Då har man
] P
7
’J,j5fn och således P~E–.
11 m
Dessutom är
J;
hvaraf följer
m
Man har således att bestämma m för de olika faserna i
en period. Bågen motsvarande denna delades i lika delar från
0 till 20, hvarvid O motsvarade läget, när elektromagneternas
och induktorspiralernas axlar sammanföllo. Afbrytaren, som nu
innehöll blott ett af hjulen, var anbragt på maskinaxeln,
så att kontaktet erhölls vid början af hvartdera af de på
hvarandra följande tidsmellanrummen. Vid en hastighet af 10 hvarf
1 sekunden, motsvarande hvartdera af dem gi^ sekund. Fig. 196
visar formen af den så erhållna intensitetskurvan, där
strömstyrkan är afsatt som ordinata vid olika faser. Den visar att
FIG. 195.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
