- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
12

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklaringen vann insteg i Rom, gjorde man henne till
hustru åt den i stadens grundläggningssaga omtalade
herden Faustulus och amma åt Romulus och Remus;
hon skulle av folket kallats »varginnan». Genom olovliga
förbindelser skulle hon blivit mycket rik och innehaft
ej mindre än tolv städer. Hon hade — säger sagan
vidare — tolv söner, som tillsamman med modern
årligen offrade, för att gudarna skulle skänka fruktbarhet
åt de romerska fälten (arva). Därför kallades de
arvalbröderna (fratres arvales). Slutligen skulle hon den
23 december hava försvunnit från den plats, där
sedermera under anropande av Jupiter det offer hölls, som
kallades larentalia. Meningarna härom äro delade.
Måhända är Acca Larentia densamma som den sabinska
Larunda.

Achaioʹs (lat. Achæʹus), stamfader och stamheros
(heros eponymos) för den grekiska stam, som kallades
akeer.

Achaʹtes, Aineias’ (se d. o.) vän och trogne
följeslagare, (»fidus A.»); nämnes ofta i Vergilius’ æneid.

Acheloʹos, grekisk flodgud och personifikation av
den ström, som skiljer de grekiska provinserna Aitolia
och Akarnania, den äldsta och förnämligaste av de
tre tusen söner, som fötts av Okeanos och Thetys.
A. kunde som vattengud antaga många former: tjurens,
såsom de häftigt och ljudligt brusande floderna i
allmänhet, den slingrande drakens och människogestalt
med tjurhuvud. Han var så stark, att han kunde kämpa
med Herakles om Deianeira, men var lycklig nog att
ej få henne, som, om ock mot sin vilja, blev Herakles’
ofärd. Denna tvekamp var ett omtyckt ämne för
skalderna (t. ex. Sofokles och Ovidius). A:s dyrkan
hade spritt sig över hela Grekland och dess kolonier,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free