Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
det väckte upp de krafter, som jag ännu aldrig fick
att bruka sin väldighets vingar, så att den part af
mitt sinne, som är törstig efter dåd och brinnande
af hopp, skulle vinna öfverhand och göra mitt namn
berömligt och härligt. Men det är lika lätt att tänka,
att en slik onämnbar lycka skulle spänna sönder hvar
högt spänd sträng, taga målet från hvart och ett
ropande anspråk och döfva hvart lyssnande hopp, så
att min lyckas land blefve för mina krafter och
förmågor ett slappt Capua...»
Det var sannolikt, Marie tänkte, som hon tänkte,
och hon insåg, att det var bäst på det viset; men
likväl suckade hon dervid.
Det var nu, som hon for till Tjele. Erik Grubbe
önskade detta återvändande, ty han var rädd för, att
Sti Hög skulle få henne till att antaga
förhållnings-regler, som icke stämde med hans planer, och dess
utom ville han pröfva, om det icke nu vore möjligt
att genom öfvertalningar göra henne villig att gå in
på en sakernas ordning, med hvilken äktenskapet blefve
vidmakthållet.
Detta visade sig imellertid vara fruktlöst, men
icke dess mindre fortfor Erik Grubbe att genom bref
uppmana Ulrik Frederik att taga Marie till sig igen.
Ulrik Frederik svarade aldrig, han önskade att hålla
allt vid det obestämda, så länge det var möjligt, ty
hvart och ett af skilsmessan nödvändigt följande
för-mögenhetsafträdande var honom särdeles olägligt,
och på svärfadrens försäkringar om Maries försonlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
