Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Sigismund gifvit Gefle, Hudiksvall och Hernösand rätt att
segla utrikes, gjorde Stockholms borgerskap deremot sin insaga, och
passade för öfrigt på hvarje tillfälle för att häfda hufvudstadens
företrädesrättigheter. Det var först i förra århundradet som andra svenska
städers fria seglation ej längre kunde hindras.
En närliggande stad utgjorde länge en nagel i ögat på
hufvudstadens borgerskap, och det var Södertelge, som från mycket gamla
tider egde stapelrätt och en beqväm uthamn, hvarifrån vägen till
Landsort och Östersjön var hvarken lång eller besvärlig. Carl den
nionde lät dock borgerskapet i Stockholm öfvertala sig att påbjuda,
det hvarken inländsk eller främmande finge något gods i Södertelge
ut- eller inskeppa. Under århundraden förstod Stockholm också
att hindra det påtänkta förslaget till en kanal mellan Mälaren och
Östersjön. Södertelge kanal skulle vara vådlig för hufvudstadens
säkerhet, sade man, Stockholms sluss skulle göras obrukbar och
handeln ledas en annan väg, stadens borgerskap och staden sjelf till
för-derf och undergång.
Under det borgerskapet sökte på allt sätt värja sig mot
främmande intrång, underlät det icke att bevaka egna rättigheter pä
andra orter, och 1636 skaffade det sig tillstånd att besöka alla städer
i Norrland och der idka handel, dock icke med bönder, endast med
borgare. Samma år fingo Stockholms borgare rätt och frihet till
köpande och säljande i uppstäderncs marknader, hvarcmot dessa
städer erhöllo tillstånd att nyttja Stockholms frimarknad vid
Mi-chaelitiden. Julmarknaden vardt deremot Stockholm ensamt
förbehållen. Af dessa två marknader lefver, såsom bekant är, den
senare ännu, fastän under andra och vida minskade förhållanden, men
Michaelsmessan eller höstmarknaden, som ännu för icke så många
år sedan radade upp sina stånd vid Skeppsbron, tillhör nu endast
gamla Stockholm.
För skärkarlarne var genomfarten i Stockholm in i Mälaren
länge tillåten, men då borgerskapet klagade, att denna frihet
missbrukades till oloflig handel, förbjöds den. Skärkarlarne och
ålän-dingarne måste då lägga till med sina farkoster vid Skeppsbron eller
vid Östermalm och Packartorget, och de som kommo från Mälaren
för att handla med skärgårdsfolket lade till vid Munkbron och vestra
delen af Norrmalm. För att underlätta samfärdseln gjordes goda
broar och hamnar på bägge sidor om Brunkeberg, och genom
berget anlades vägar. Denna handel var dock tillåten endast under ett
par månader af året, 1 Augusti—29 September, enligt hvad en
förordning af den 28 Juni 1642 stadgar. Samma år utfärdades »Ord-
Gomla Stockholm. 2Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
