Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som att han uppriktigt sörjde kronprinsen så mycket som någon
annan och att han skulle göra det så länge han lefde.»
Detta tycktes ännu mera reta hopen, och en deribland
förklarade Fersen ovärdig att bära en svensk orden, ryckte i
serafimer-bandet och affordrade honom det. Härpå svarade F., att bandet
vore honom gifvet af konungen och att följaktligen ingen annan
kunde affordra honom det. Efter förnyade hotelser från hopens
sida, aftog han dock sjelf bandet och lemnade det. Några sprungo
då dermed under hurrarop till fönstret i mellanrummet och kastade
det ut pä gatan, sedan de förut yttrat, att F. nu mer icke vore
grefve F., utan endast herr F.
Hammarskiöld vardt då ändtligen så fri, att han kunde komma
till dörren i det lilla rummet, der F. stod. II. stälde sig dä med
ryggen mot F., att ytterligare söka hindra folket att ofreda denne,
emedan han flera gånger hörde ropet: kasta ut honom genom
fönstret. Då kom generalen sjelf upp med stabsadjutanten, grefve
Ruuth och stälde sig i dörren bredvid Hammarskiöld. Ropen om
att kasta ut Fersen fortforo, hvarpå generalen sade, att om folket
ginge derifrån, skulle generalen sjelf föra F. i förvar på slottet.
Det vore icke nog säkert, förklarade man i folkmängden. »Till
Smedgår’n med honom!» Generalen erinrade, att till det fängelset
fördes endast dömde missdädare. F. vore ännu icke öfverbevisad,
men undersökning skulle ske.
Derpå svarades: »Det duger inte. Vi veta nog, huru han då
blir dömd ... I arrest med honom under rådstu’n eller stadshuset 1»
Andra ropade: »Kasta ut honom!» Generalen lofvade att föra F.
till rådstu’n, att vakt skulle omgifva honom och att han sjelf skulle
taga F. under armen och föra honom.
»Hr general, ni är för hederlig karl», sades det i högen, »att
gå med en sådan skurk . . . Nej, vakten skall bort, och vi sjelfva
föra honom under rådstun; annars kommer han ej med lifvet
härifrån.»
Generalen frågade då, om de ville lofva att ej ofreda Fersens
person, så ville han hafva förtroende till dem och låta dem vara
följaktiga, men generalen skulle sjelf föra F. till rådstun. Ett
allmänt: ja, hurra! svarades. Men folket på gatan måste underrättas,
hvarför generalen gick till fönstret och H. stannade ensam qvar vid
dörren till det innersta rummet. Några som först lofvat att icke
lägga hand på F., blott han häktades och staldes under tilltal,
omringade ingången till dörren, på det ingen måtte tränga in till F.
(som fortfarande tyckes hafva stått i dörren). Då framspringer en
af folket och kastar sig öfver H:s högra axel, fattar i F:s flanell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
