- Project Runeberg -  Gud i naturen /
47

(1868) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - II. Himlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

noder-linie [1] fullbordar med en tillbakaskridande rörelse sitt
omlopp på aderton år och hvarför månperigeet [2] verkställer
sitt med en direkt rörelse på föga mindre än nio månader,
etc. [3]. Med ett ord, denna märkliga princip ej allenast
tillfredsställer alla de kända fenomenerna, utan tillåter
äfven ofta, att verkningar upptäckas, hvilka ej blifvit af
iakttagelsen angifna; så att man skulle kunna bestämma a priori
verldens inrättning genom analysen och af iakttagelsen
endast behöfva låna de få hopsättningsmärken för byggnadens
olika delar af hvilka matematici begagna sig i sina
beräkningar under namnet constanter (oföränderliga qvantiteter).
Allt i universum går således med en beundransvärdt enkel
organisation, eftersom de skenbarligen mest invecklade
rörelser härflyta af primitiva impulsioners förening med en enda
kraft, utgående från hvar och en af materiens molekuler,
och i följd deraf den enda, så att säga, med hvilken
Skaparen har att oföränderligt sysselsätta sig. Men också,
hvilken inaktutveckling är ej denna oafbrutna alstring af
krafter, hvilkas tillvaro icke är i sig oskiljaktigt förenad
med materiens! Ah! huru vaksam och påpasslig måste ej
den eviga handen vara, som vet att från ögonblick till
ögonblick förnya dylika krafter hos äfven de ofattbart små
atomerna i de oräkneliga stjernor, hvilka äro bestämda att
ge lif åt oändlighetens gränslösa regioner! Har man icke
skäl att med konungen-profeten utropa, i det man böjer
sig inför så mycken storhet: »Himlarna äro fulla af Guds
herrlighet» ?

Alltsedan Newton och Kepler veta vi, att universum


[1] Noder: De tvänne punkter på ekliptikan, der en planets bana
skär henne.
[2] Perigeum: En planets minsta afstånd från jorden.
[3] Det är eget, att Clairaut, som genom beräkningar fann
aderton år i stället för nio, förklarade för ifrågavarande fall gravitationen
stå i omvändt förhållande till afståndets qvadrat; och att det just
skulle vara en naturforskare, Buffon, som, öfvertygad om att naturen
ej kunde ha tvänne olika lagar, ifrigt öfvertalade matematikern att
åter genomse sina beräkningar. Efter en ny granskning fann Clairaut
verkligen, att hans första påstående hvilade på ett misstag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free