Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - III. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina smekande toner, utsänder i luften de ljudvibrationer,
som äro utmärkande för lians sångargåfva. All rörelse är
tal (antal) och allt tal är harmoni.
I detta sakernas tillstånd finnes det utan tvifvel en
roll som är förbehållen de fysiologiska lagarna för vår
organisation. De hörbara ljuden börja med de långsamma
vibrationerna och sluta med de skarpa vibrationer, som
vårt öra kan förnimma: ifrån 16 till 36,850 i sekunden [1].
De synliga färgerna börja med de långsamma vibrationerna
och stanna vid de snabba, som vårt öga kan uppfatta:
från 458,000,000,000,000 till 727,000,000,000,000 i
sekunden [2]. Men man får ej deraf draga den slutsatsen att
det blott är en flyktig förbindelse, som förefinnes mellan
vår organisation och de yttre rörelserna. Ljuden och
färgerna sträcka sig under och ofvan gränserna för vår
organisation, lika mycket underkastade de numeriska lagarna; det
finnes ljud som menniskoörat ej kan höra, det finnes färger
som vårt öga icke kan se. Och inom sjelfva gränsen för
våra uppfattningar härflyter den förbindelse som förefinnes
mellan dem och våra sinnen, enligt vår åsigt åtminstone,
deraf, att talet, detta verldsband, ej varit främmande för
inrättandet af vår organism.
Formen tillhör, äfven den, i sina mest obestämda
förklädnader talet, ty hvarje figur bestämmes genom siffran.
Den oss inspirerande estetikens medfödda sinnesriktning,
söker de renaste former. Cirkeln tjusar oss genom sin
behagfulla kroklinie. Geometrien förirrar sig i våra konstruktioner
icke in på godtyckliga stigar. Arkitekturen stödjer sig i
sina tillämpningar på vår andes estetiska formbildning, fastän
det stundom inträffar med honom (såsom t. ex. i vår tid),
att han ej har någon stil. Vi vilja ha symetri tillochmed
i de religiösa traditionernas symboliska figurer; vi dölja den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
