Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu i dag påstår dr Cohn i Breslau, att den vanliga
flugans död om hösten förorsakas af den plötsliga
svampbildningen i denna insekts kropp. — Det finnes utan tvifvel
här, såsom i mycket, en gräns for denna egenskap hos de
organiska elementerna, och vi skulle vara mera hugade att
antaga bildningen af mikroskopiska svampar på det sjuka
organet hos en fluga, såväl som af tång i lungan på ett
sjukt bröst eller mögel på en trädstam, än att tro med de
goda gamle i vår barndom, att ett tagel, som ryckes med
roten ut ur svansen på en hvit häst och ställes i en bäck,
ombildas inom trenne dagar till en liten hvit ål. Vi
påminna oss, att vi under Ludvig Filips regering försökt
experimentet; men alldenstund jag då endast var sex år
gammal, befann sig utan tvifvel vår ärliga okunnighet icke i de
förhållanden som voro af nöden för att jag skulle lyckas.
För att icke ha drifvit sina entomologiska iakttagelser
anda till deras gräns, behöll Aristoteles den villfarelsen att
»insekterna bildas på gröna blad, på samma sätt som
lössen komma från köttet och fiskarna från vattnets dyiga
botten.» Det är mycket besynnerligt att se, till hvilken grad
Plinius vid sin öfversättning af Aristoteles drifver
beskrifningen om denna inbillade födelse, »Löfmasken
framkommer, säger han, från en daggdroppe, hvilken faller under
de första vårdagarna och som, förtätad af solen, inskränkes
till ett hirskorns storlek. Så bearbetad, blir daggdroppen,
i det den förlänger sig, en helt liten mask (ros porrigitur
vermiculus parvus), hvilken inom tre dagar blir en löfmask.»
Men ingenting öfverträffar likväl Plutarkos’ yttrande i hans
»Bordssamtal,» för lösning af den gamla af Pythagoras
uppställda frågan: »Hvilkendera har bildats först, hönan eller
ägget?» Detta yttrande lemnar en föreställning om de
åsigter som hystes i forntiden och hvilka man nu börjat
föryngra, utan att likväl kunna helt och hållet afhjelpa årens
oundvikliga härjning.
Plutarkos berättar oss, att så fort han framställt
frågan, anmärkte hans vän Sylla, att de skulle med denna helt
enkla fråga, såsom med en häfstång, rubba verldsbildningens
stora och tunga maskin, och han vägrade att deri deltaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
