Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna vi redan, mellan den gamla verldens, den asiatiska
platåns uttorkning och den spontana fortplantningen en
liknande öfverensstämmelse med den som man återfinner i
Linnes teori angående det jordiska Paradiset och i det
adertonde seklets undersökningar angående den fabelaktiga
Atlantican.
För öfrigt befinna sig, i trots af deras häftiga tal,
dessa den positiva tribunens Mirabeau’er i grund och
botten uti en fullständig okunnighet och obestämdhet i
afseende på lifvets ursprung. Förgäfves kasta de öfver denna
mystèr slöjan af något kanske; fåfängt öfva de sig i att
antaga tusendetals metamorfoser; då man ser ned på
djupet af kärlet, finner man, att klarheten ej är så stor som
man tror. Då och då, och utan att för mycket yfvas
deröfver, låta de erkännanden komma fram, hvilka det är oss
tillåtet att här framhålla till parterrens uppbyggelse. »En
olöslig gata», säger B. Cotta, »från hvilken vi endast kunna
vädja till en Skapares ogenomträngliga makt, är alltjemt
den jordiska materiens första ursprung, likasom de
organiska varelsernas födelse.» Detta är då ett medgifvande,
värdigt en spiritualist. »Man måste», säger på ett ställe
Büchner, »medgifva den spontana fortplantningen en större
roll i tidens begynnelse, än i våra dagar, och man kan ej
förneka, att densamma då gifvit tillvaro åt mera
fullkomliga organismer». Omedelbart derefter tillägger han: »Det
är sannt, att vi sakna bevis och tillochmed antagliga
gissningar angående det närmare i dessa förhållanden, och vi
äro långt ifrån att förneka det.» Återvändande till sin
förherrskande ide, förklarar han återigen omedelbarligen, att
»hurudan vår okunnighet än må vara, kunna vi dock med
visshet säga, att den organiska skapelsen har kunnat och
bort ega rum utan inblandning af någon yttre kraft.»
Carl Vogt erkänner i likhet med de föregående, att
organismernas ursprung ej kan förklaras genom de kända
fysiskt-kemiska krafterna allena. Hvarje lefvande varelse,
växt eller djur, har till väsentligt ursprung den organiska
cellen eller agget. Man måste att börja med medgifva, att
detta väsentliga ursprung skapades, man vet ej huru. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
