- Project Runeberg -  Gud i naturen /
153

(1868) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudomliga förnuftets sak dermed endast vara desto bättre
belyst och bevisad.

I den mystèr hvari lifvets ursprung på jorden ännu
är höljdt, är för öfrigt ingen berättigad att förklara
Skaparens verksamhet stå utom lagen. Må man antaga, att
de första lefvande varelserna föddes i ett tillstånd som
blott utgjordes af de första outvecklade tecknen till
djurväsendets organiska lif, och att de derpå följande olika
varieteterna voro stammen till de nu så särskilda arterna,
eller att de första föräldrarna till hvarje familj uppvaknade
på en stor trollkarls befallning; dessa antaganden rubba
likväl icke mera den naturliga teologiens grund, än om
man antoge, att dessa arter hitförts från de andra
verldarna på någon himmelsk budbärares vinge. Hvad angår
arternas bildning eller förändring, så är den icke bättre
känd än sjelfva lifvets ursprung, såsom ock Ch. Lyell
erkänner: »Hvad vi veta uti paleontologien, det är ingenting
i jemförelse med hvad vi ännu ha att lära.»

Vi vilja nu med denna framstående geolog[1] närmare
undersöka de mest utmärkande dragen i Lamarcks och E.
Geoffroy Saint-Hilaire’s teori angående arternas utveckling
och förändring.
De ytliga menniskorna inbilla sig gerna,
att vetenskapen är organiserad efter absoluta regler och att
ingen svårighet stör henne på hennes väg uppåt. Men det
är ingalunda så förhållandet. Sjelfva de stora definitionerna
äro icke ovilkorliga. Zoologerna t. ex. kunna icke komma
öfverens i afseende på termernas art och slägte. Hvad
Lamarck förutsagt, det har inträffat, säger Lyell; ju mera
de nya formerna mångdubblats, desto mindre ha vi varit i
stånd att noggrannt angifva, hvad vi förstå med en varietet
och en art. I sjelfva verket äro zoologerna och botanisterna
ej allenast i större bryderi än någonsin, för att kunna
bestämma hvad som menas med art, utan äfven för att
bestämma om den verkligen finnes till i naturen eller om


[1] Sir Charles Lyell, The Antiquity of Man... Menniskans höga
ålder på jorden bevisad genom geologien och anmärkningar om
arternas ursprung genom förändring, 1864.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free