Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Acheul’s sandgropar, såväl som uti den del af Medelhafvets
bädd som upplyftats på Sardiniens kuster, skulle vi, i
stället för de gröfsta krukmakeri-arbeten, i stället för
flintredskaper af en så oregelbunden och så ofulländad form,
att ett föga öfvadt öga kan tveka om att tillskrifva dem
en hand som rörts af en vilja, nu finna skulpterade
föremål, vida öfverlägsna Fidias’ och Praxiteles’ mästerverk;
vi skulle upptäcka jernvägar och elektriska telegrafer, der
våra ingeniörer skulle hemta ovärderliga upplysningar; vi
skulle se derifrån utgå mikroskoper och astronomiska
instrumenter af en mera framskriden konstruktion, an något
af dem man känner i Europa, samt en mängd andra bevis
på en fulländning i konster och vetenskaper hvartill det
nittonde seklet ännu icke varit vittne. Vi skulle förgäfves
uttömma vår inbillningskraft med att utgissa
användbarheten af dylika öfverlemningar från forna tider; vi skulle
kanske der finna maskiner för luftfärder eller för uträkning
af de aritmetiska problemerna, apparater som ej skulle stå
i proportion till nu lefvande matematicis behof eller ens
deras fattningsförmåga.»
Denna fysiska förklaring angående arternas ursprung
rycker icke spiran ur händerna på verldens styresman. Vi
hafva redan härofvan omnämnt Darwins förklaring till
förmån för den religiösa känslan; och det synes oss, att man
i afseende på de omedelbara följderna af en lärosats snarare
bör hänvända sig till mästarens mening, än till hans
odisciplinerade lärjungars. Ch. Lyell uttalar samma
öfvertygelse, i det han citerar följande förklaring, i hvilken
geologen Asa Gray låter tydligt framstå, att läran om arternas
förändring och det naturliga valet icke har någon syftning
att undergräfva den naturliga teologiens grundvalar och att
hypotesen om arternas härstammande från grundtyper icke
strider mot någon af de sunda föreställningarna om
naturens historia. »Vi kunna tänka oss, att händelserna och
naturens verksamhetsyttringar i allmänhet helt enkelt
åstadkommas på grund af krafter som meddelats densamma i
begynnelsen och utan någon yttre inblandning; eller vi
kunna antaga, att Guds inblandning skett då och då, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
