Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - I. Hjernan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satsen om en ny klassificering, endast grundad på denna
bildning. Men det förefaller oss som att det icke så
mycket är vid hjernans absoluta vigt, som vid hennes vigt relativt
till kroppen, det här är af vigt att fästa afseende. Att en
elefants eller en flodhästs hjerna är tyngre än en ung
flickas, detta är visst icke någon utmärkande egenskap som
talar till förmån för de förra. Det är riktigare att taga i
betraktande proportionerna, utan att derför gå anda derhän
att tro det en och samma hjerna skulle tänka bättre hos
en mager menniska än hos en tjock och grof kropp. Ur
denna synpunkt intaga aporna och fåglarna första rummet.
Åsnans hjerna väger endast 250:de-delen af hennes kropp,
under det att åkerråttans väger 31:sta-delen; också har den
senare en liten ganska spirituel mine, såsom Andrieux sade.
Eftersom circonvolutionerna, den absoluta vigten och
den relativa vigten ännu lemna oss i stor ovisshet om
hjernans förhållande till tanken, så har man antagit att
varelsens öfverlägsenhet står i proportion till den fettmängd som
hjernan innehåller. Menniskan har i sin hjerna mera fett
än däggdjuren, och dessa mer än fåglarna. Massan i oxens
hjerna uppgår icke till sjettedelen af menniskohjernans[1].
Hvad som utmärker fostrets hjerna under hafvande
tillståndet är, att hon endast innehåller en ringa mängd
fett och isynnerhet föga fosforbundet fett. Hos barnen har
fettmängden redan betydligt ökats i sjelfva födselstunden,
och den ökas ännu ganska snabbt med ålderns framskridande.
Raceskilnaden är icke betecknad på barnens hufvudskålar,
de må vara europeer eller negrer; dessa hufvudskålar förete
sinsemellan den största likhet.
Balzac (Recherche de l’absolu) hade redan haft den
ideen att anse fosforn såsom det för tanken vigtigaste
elementet. Feuerbach, hvilken utvecklade denna kropps
betydelse och den roll som en memoir af Couerbe lät honom
spela i nervsystemet, framställde den såsom själens
grundpartikel. Huarte inbillar sig att detta ämne tändes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
