Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - I. Hjernan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år bibehållit vid lif, genom att artificielt lifnära dem,
fåglar, dufvor, sedan hjernan borttagits. Det har visat sig,
att ett djur, hvilket sålunda beröfvats sin hjerna, befinner
sig i ett tillstånd af ihållande och djup sömn. Det
hvarken ser eller hör mera, fastän det har både ögon och öron.
Rörelserna äro bibehållna, deras förening eger ännu rum
till en viss grad, smärtan kännes ännu och åtföljes af de
rörelser som äro nödiga för att undvika henne, men djuret
är dumt och liknöjdt, liksom om det befunne sig i ett
tillstånd af drömmeri, hvilket utestänger medvetandet. Det är
en automat, som ej skall lefva under andra vilkor än att
man på mekanisk väg stoppar födoämnen uti det. Det
skulle kunna dö af hunger inför sin af mat öfverfulla ho,
derför att det ej kan kombinera bilden af födan och sitt
behof af att äta med de rörelser som måste utföras.
Om man borttager hjernans båda halfklot lager efter
lager, minskas förståndsverksamheten i förhållande till den
borttagna massans volym. När man kommer fram till
hjernkamrarna, förlorar djuret allt medvetande. Bildningen
af blod och organväfnader förblir ännu möjlig. Men dessa
djur äro alldeles känslolösa för den yttre verldens intryck.
Medvetandet har försvunnit, utan att lemna spår efter sig.
Man har efter hand och lager för lager borttagit hjernans
öfra delar, och man har sett förmögenheterna så småningom
förminskas. De höns, på hvilka man experimenterat, förde
fortfarande ett vegeterande lif. I strid mot åsigten om
själsförmögenheternas lokalisering, minskades
förståndsverksamheten så småningom i mån af dessa borttagningar, och
den ena förmögenheten ej förr än den andra; men kunna
de förhållanden som iakttagits i afseende på en hönas
förstånd tillämpas på menniskan? Det är tillåtet att tvifla
derpå. Inför dessa experimenter af Flourens, Valentin och
andra fysiologer, utbrister Büchner: »Kan man begära ett
mera lysande bevis på själens och hjernans ovilkorliga
gemenskap, än det som anatomens dissekerknif lemnar oss,
i det han borttager själen bit för bit?»
En förändring i hjernan medför en motsvarande
förändring i tankeförmågan, själssjukdomarna betecknas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
