Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teori, som af de menskliga besluten gör en
barometerfunktion.
Man måste sjelfvilligt tillsluta ögonen för de
herrligaste och mest aktningsbjudande tilldragelserna inom
mensklighetens historia; man måste föredraga bedröfliga
abstraktioner framför herrliga sanningar, man måste uppoffra
människotankens vördnadsvärdaste monumenter för chimären af
en fix ide, för att våga förneka viljans makt, värdet af dess
energi, sjelfständigheten i dess beslut, sjelfva underverken af
hennes ihärdighet, och i hennes ställe sätta en sväfvande
och obestämd skugga, som beror af en teatersols ställning.
Och vi se i sanning icke hvad fördel man kan draga af
detta utbyte. Det är att misskänna menniskans storhet,
när man framhärdar i att påstå, att hon ej eger någon
individuel kraft och att alla hennes handlingar endast äro
den nödvändiga samkraften af hennes fysiska, organiska och
materiela böjelser. Det är att nedsänka sin värdighet
under den medelmåttiga intelligensens nivå och att sätta sig
i strid med de mest glänsande och beundransvärda
exempel, som bestråla mensklighetens panna och kröna henne
med en oförgänglig ära. Låtom oss vid hvarje fas öppna
den menskliga andens annaler, låtom oss isynnerhet
rådfråga de sidor som omfatta vårt sekel, hvilket redan är så
stort genom de rikliga uppfinningar och krafter som det
uppdagat, och vi skola förblifva öfvertygade om, att snillet
ej blott är en sam kraft af de materiela förhållandena och
isynnerhet en nervös sjukdom; utan äfven bekräftar sig
vara en kraft som står öfver dessa förhållanden, hvilken
mycket ofta beherrskat, styrt eller besegrat dem. Långt
ifrån att gå in på att anse menniskan för en trög varelse,
hvars arbeten endast skulle vara verkningen af instinkt,
vanor, behof, begär, organiska anlag, proklamera vi tvärtom
med faktas myndighet, att anden beherrskar materien och
att menniskans värde just består i denna höjning, i andens
suveränitet.
För att illustrera denna sats och genom sjelfva
exemplet tillintetgöra det bedröfligt djerfva påståendet af dessa
materiens förkämpar, låtom oss kasta en blick på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
