Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta exempel icke skall vara förloradt. Jag skulle önska,
att det bidroge till att bekämpa det slags moraliska
förslappning som är den nya generationens sjukdom; att det
kunde återföra till lifvets rätta vag några af dessa
enerverade själar, som beklaga sig öfver brist på tro, som ej
veta hvar de skola få henne och öfverallt söka ett föremål
för dyrkan och hängifvenhet, utan att någonstädes finna
det. Hvarför säger man för sig sjelf med sådan bitterhet,
att det inom verlden, så inrättad som hon är, ej finnes
luft nog för alla bröst, icke användning för alla
förståndsförmögenheter? Har man icke det lugna och allvarliga
studiet? och finns det icke i detta en tillflykt, ett hopp,
en bana, som kan nås af hvar och en ibland oss? Med
studiet genomgår man de onda dagarna, utan att märka
deras tyngd; man skapar sig sjelf sitt öde, man tillbringar
på ett ädelt sätt sitt lif. Se der hvad jag gjort och hvad
jag ytterligare skulle göra, om jag måste åter börja min bana
på nytt; jag skulle hålla mig till studiet, som ledt mig
dit der jag nu är. Blind och lidande, kan jag afgifva
detta vittnesbörd, hvilket från min sida ej kan misstänkas:
det finnes i verlden något som är mera värdt än de
materiela njutningarna, mer än rikedomen, mer än sjelfva
helsan, det är hängifvenheten för vetenskapen.» Vi
föredraga dylika känslor och åsigter framför förståndets kemi.
Vi stödja oss förtröstansfullt på dessa exempel, derför
att de mer än allt räsonnerande vittna om den öfverlägsna
menniskans verkliga karakter och om de materialisters
orimlighet, som våga inskränka denna karakter till att vara en
blott egenskap hos materien, blott en af naturen gjord
anordning i hjernan. Vi vilja ej sluta dessa gagneliga
protester utan att tala om Bernard Palissy, den man hvars
lefnad uppreser sig starkast mot våra motståndares hypotes.
Vi erinra först om att Bernard Palissy, född omkring
1510, var son till en fattig glasmakare i Chapelle-Birony
att han ej erhöll den ringaste uppfostran, att han, såsom
han sjelf säger, aldrig hade i sin hand »någon annan bok
än himlen och jorden, hvilken det är alla tillåtet att känna
och läsa». Vid 28 års ålder, fattig, boende i en eländig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
