Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilkoret for hvarje giltig förhoppning, och om det är sannt
att hoppet är lifvets vällukt, dess doft, så är väl själsstyrkan
roten till denna så älskade planta. Äfven då
förhoppningarna gäckas och menniskan dukar under i sina sträfvanden,
är det ännu en stor tillfredsställelse för henne att veta, att
hon arbetat för att lyckas och isynnerhet att hon, långt
ifrån att vara den materiela maktens slaf, stått fast vid de
ofta svåra regler som hedern ålagt henne. Finns det väl
något herrligare och mera berömvärdt skådespel än detta:
att se en menniska kraftigt kämpa i motgången och genom
sitt exempel visa att en oförgänglig kraft andas inom
hennes bröst, att se henne sätta tålamodet mot smärtan, att
se henne triumfera genom sin karaktersstorhet och, »när
hennes fötter blöda och knän svigta, ännu gå, uppehållen
af sitt mod»!
I en mindre allmän ordning, än de stora exemplens
som vi här framställt, har man sett enstaka stående bevis
på mäktiga viljor, som utfört riktiga underverk. Våra
önskningar äro ofta ingenting annat än förelöparne till de planer
som vi hafva förmågan att utföra, och det är ibland
tillräckligt med en intensiv åtrå, for att ombilda möjligheten
till verklighet. Om å ena sidan en Richelieus, en Napoleons
vilja utstryka ordet »omöjlig» ur ordboken, finna deremot
vacklande andar allting omöjligt. »Vill, med kraft», sade
Lamennais till en sjuk själ, »stadga ert kringfladdrande lif
och låt det ej längre föras åt alla fyra vädren likt ett torrt
grässtrå.» Vi ha personligen känt eldiga personer som
kommit fram till randen af det andra lifvet och redan haft ena
foten i grafven, hvilka, i det de af förskräckelse ryggade
tillbaka vid tanken på den frestande glansen i det lif som
de skulle lemna, beslöto att behålla detta lif, och behöllo
det. Dessa exempel äro sällsynta, alldenstund de endast
äro möjliga när kroppen ännu icke träffats af dödens hand,
men de finnas. En engelsk skriftställare, Walker, författare
till Originalet, beslöt en dag att beherrska den sjukdom
som nedslog honom, och att må väl, hvilket han derefter
äfven gjorde. De militära tideböckerna erbjuda oss exempel
på flera befälhafvare, hvilka, fastän gamla eller sjuka, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
