Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse - I. Naturens plan. — De lefvande varelsernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på glaset, hvilken kondensering kastar en diskret slöja
öfver de täckta vagnarnas tillslutna fönster.
Enligt Bernardin de Saint-Pierre, äro vulkanerna,
alldenstund de städse befinna sig nära hafven, bestämda att
förbruka de förskämda ämnen som dessa föra med sig och
hvilka skulle kunna i sin ordning förskämma luften; ovädren
ha den förtjensten att de rensa och uppfriska luften etc.
Samma författare trodde, att lopporna skapats svarta derför
att man skulle kunna bättre urskilja dem på de hvita
strumporna och på de hvita hundarna. Att korparna klädts i
samma färg, kommer sig, enligt Martin, deraf att
rapphönsen och hararna, af hvilka dessa djur säkerligen under
vintern lifnära sig, må kunna se dem på långt håll i snön.
Den vältaliga författaren till Génie du christianisme säger,
att då man ser ormen fly, i det hans kropp våglikt rör sig
som en liten blåaktig låga, finner man tydligt att det är
han som först förfört qvinnan. Författaren till de förut
nämnda Lettres försäkrar oss, att de giftiga insekterna äro
fula, på det menniskorna må misstro och sky dem.
I sanning, de religiösa känslorna och läran om
försynen hafva ej alltid setts väl till godo af sina proselyter.
När man stödjer dessa känslor på så löjliga och tomma
skäl, löper man i hög grad fara att kompromettera saken
i de halflärdas ögon, det vill säga hos de flesta. Dessa
försök hafva endast ledt till en karrikatyr af det Högsta
Väsendet. Rörande vissa på hans tid komprometterande
filosofer sade Duclos: »De der menniskorna skola slutligen
drifva mig att gå till messan.» I hänsyn till de dåliga
skäl, som nu för tiden framställas af vissa fromma, gör
man för sig sjelf ibland den reflexionen, att: »Dessa män
skola slutligen komma oss att tvifla på Försynen.»
Dessa ideer ha ej allenast den olyckan att vara falska,
utan äfven det oförlåtliga felet att vara löjliga. De likna
de bönder, om hvilka Riehl[1] talar, som icke kunna
föreställa sig någonting skönare här i verlden än de förnäma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
