Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse - I. Naturens plan. — De lefvande varelsernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildar ett slags pupill, men alltid är beröfvadt linsen eller
hvarje annan optisk mekanism. Ifrån detta rudimentära
öga, som endast kan skilja mörkret ifrån ljuset och
ingenting vidare, finner man tvänne parallela serier af mer och
mer fullständiga synorganer, serier emellan hvilka det,
enligt Müller, finnes väsentliga grundolikheter. Den ena
serien omfattar de små glatta ögonen på insekter, så
kallade enkla ögon, hvilka äro försedda med en lins och en
hornhinna; den andra omfattar de sammansatta ögonen,
hvilka utesluta alla de strålar som komma ifrån synvidden,
med undantag af den strålpensel som kommer till näthinnan
såsom en mot sitt plan lodrät linie.
Den store förkämpen för lagen om det naturliga valet
tror, att man, i det man för de första organismernas
ursprung antager tillvaron af en för ljuset känslig nerv, äfven
kan antaga, att naturen skall genom denna framåtskridandets
organiserande lag omärkligt komma till de fullständigaste
optiska apparater, vare sig kemiska eller linsartade. Om,
säger han, man betänker huru många olika grader det
finnes i byggnaden af våra nu lefvande crustacéers ögon; och
om man erinrar sig, huru ringa antalet af lefvande varelser
är i förhållande till de utslocknade arternas antal, så kan
jag icke finna någon verklig svårighet, åtminstone icke
större än i afseende på hvarje annat organ, i att antaga
att det naturliga valet har ombildat en enkel apparat, af
en synnerv, öfverdragen med pigment och betäckt af en
genomskinlig hinna, gjort ett optiskt instrument, så
fullständigt som en representant för leddjurens stora familj
kan ha det.
Det förefaller helt naturligt, att man jemför ögat med
ett teleskop. Men vi veta, att detta instrument efter hand
fullständigats genom länge ihållande ansträngningar af
menskliga intelligenser af en högre ordning; och vi sluta deraf,
att ögat måste ha bildats på ett motsvarande sätt. »Är
icke en sådan slutledning bra inbilsk?» anmärker han med
skäl. »Hvad ha vi för rättighet att tro, det Skaparen
arbetar med tillhjelp af samma andliga förmögenheter som
menniskan?» Denna anmärkning oaktadt, fortfar Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
