Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Gud - Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf, och visade för de klarsynta tyskarna, hvilkas ögon
voro förut riktade åt detta håll, att »idéen utvecklar sig i
universum.» Den skola, hvarom vi tala,[1] lärer idéens
utveckling i naturen, det allmänna vardat. Universet skrider
mot fullkomningen, utan att derför lyda en förnuftig
styrelse. Gud är en filosof, utan att veta det; han är
tillochmed underlägsen den bekante hjelte, som icke kände sig
sjelf och icke existerade personligen. Gud är endast det
gudomliga, en egenskap, men icke någon varelse. Det
finnes ej någon absolut sanning, utan blott nyanser och
ombildningar. Den tänkare, som begrundar detta ovissa
framåtskridande, är den lyckligaste och heligaste af menniskorna.
Caro har väl definierat denna religion, synvillan af det
gudomliga eller den vetenskapliga qvietismen.[2] Men
vetenskapen godkänner ej någon dylik qvietism eller synvilla.
Denna stora hypotes tillochmed försvinner inför den stränga
kritiken. Vi hafva redan ledt detta i bevis: denna allmänna
sträfvan till framåtskridande, från atomen till den lefvande
monaden, från denna till menniskan, är oförklarlig, om icke
en ledande tanke funnes, och i alla hänseenden vida svårare
att antaga, än Gud sjelf.
En fjerde skola, den som kallas positivistiska och för
första gången löst problemet att uppgöra en ateistisk
religion, har försökt bilda en ny klassificering af de menskliga
kunskaperna, grundad på den rena iakttagelsen, frigjord från
all efterforskning af orsakerna. Oaktadt sitt något
skrytsamma system af utstrykande och förnekelse, har hon ej
kunnat afhålla sig från att vilja tillbedja en Gud. Denna
Gud är menskligheten. Aug. Comte är hans profet. Denna
Gud har sina altaren, sin kult, sina prester (så sannt är
det, att ytterligheterna beröra hvarandra!), sin
helgonkalender och sina fester. Budgeten är på förhand bestämd:
adjunkterne skola ha 6,000 frcs, kyrkoherdarne 12,000,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
