- Project Runeberg -  Gud i naturen /
250

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att skaffa råd för allt och skydda de olika faserna af deras
förvandling.

Andra larver gömma sig i gångar, som de göra antingen
i blad eller rötter, stänglar och frukter eller animaliska
substanser. Många af dem äro våra afgjorda fiender, emedan de
försynda sig på vår frukt eller inbädda sig i vår säd, så att
ingenting annat än tomma skalet återstår, ja till och med
angripa våra bins vaxkakor. Man skulle icke tro att en så väl
beväpnad här behöfde låta söndergnaga och förstöra sitt verk
af mycket mindre och mjuka insekter, men bimalen, som
märkvärdigt nog lefva af en substans, hvilken kemisten knappt
förmår sönderdela, verkställa dock detta midt ibland en krigisk
befolkning, som ej fördrager någonting främmande i sina
boningar.

Deras tunna hud skyddar dem ej ens för det lindrigaste
styng, och ingen behöfde derföre bättre än de en omklädnad,
hvarom också försynen på det förträffligaste sätt dragit
försorg. De förstå väl icke att liksom klädmalen förfärdiga sig
flyttbara fodraler, men deremot att i den hårda vaxmassan
gräfva sig med en tät silkesväfnad tapetserade gångar, hvilka
så väl tjena dem till beklädnad som säker boning, så att bina
ej ens veta hvilken fiende undergräfver deras stad.

Ännu andra larver göra hvarken gångar eller fodraler,
utan inveckla sig i blad, som de hoprulla och fästa
tillsamman med silkessnören. Den på detta sätt bildade rullen är
deras boning, uti hvilken de, skyddade för sol, oväder och
fiender, i all maklighet kunna förtära sin föda, som ej består
af någonting annat än bladets celler, hvilka de uppäta från
den först inrullade spetsen, så att slutligen ingenting annat
än den yttre vindlingen återstår. Så snart den första rullen
är förtärd, göra de sig en annan och tapetsera dess inre,
innan de förvandla sig till puppor. De flesta larver lefva ett
ensamt lif, men några arbeta tillsamman och göra sig ett
gemensamt näste, som ofta består af flera sidenkamrar. Här
finna de skydd mot så väl de brännande solstrålarne som de
häftigaste regnskurar, emedan spånaden är så tät, att intet
vatten kan tränga igenom.

Man kan lätt tänka sig att larven framför allt skall
behöfva sin spånad, när han öfvergår uti det fullkomligt
värnlösa pupptillståndet. Några spinna då blott en enda tråd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free