- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
56

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vilken var modigast?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

AXEL KEREVE

den märkliga stora kanalen förr, grävd så gott som
genom själva öknen och skiljande två hela världsdelar
från varandra, fingo nu ypperliga tillfällen att studera
dess sannerligen åtskilligt påfrestande
naturförhållanden med både värme, köld och blås’t och med en luft
så sandfylld, att man helst höll sig i sina hytter, när
man inte träffades vid måltiderna. Kaptenen lugnade
emellertid med att pinan snart skulle vara slut. Hade
man bara passerat Adensundet var det åter rum sjö,
Arabiska havet och Indiska oceanen ned mot Ceylon
och så uppåt igen mot Canton som första egentliga
station. Några ytterligare äventyr till lands vore
åtminstone dessförinnan icke att vänta. Men nog kunde
man få bereda sig på litet sjögång.

Dessa meddelanden voro för den äventyrsälskande
Kurt föga hugnesamma. Upplevelserna i Port Said
hade inte skrämt honom. Allt vad de lämnat kvar,
var en känsla av tillfredsställelse över, att han kunnat
vara till någon nytta. Ja, han var hjärtans glad, att
han kunnat rädda just henne, miss Alice, från ett
öde, vars hela hemska vidd han dock ännu icke kunde
fatta. Men vad skulle det inte kunna bli bara man
väl nådde fram till Kina? Där skulle han allt taga
en ingående titt på herrar rövare, både till sjöss och
lands. Det var inte utan att just detta hade lockat
honom mest.

Utan äventyr, men med varje timma alltmer
pressade av den stigande värmen, nådde man Bab el
Man-debsundet och Adenbukten, en av jordens allra
hetaste trakter. Man kunde nu inte ens träffas vid
måltiderna, ty där fanns — åtminstone bland
passagerarna — ingen som orkade äta. Den var lyckligast,
som ännu kunde hänge sig åt sömnen, vilket dock
inte var alla beskärt. Till dessa hörde ungdomarna,
som även träffades där det erbjöds någon skugga. Och
vad var då naturligare, än att Alices äventyr gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free