Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Jobbar-Sverige - En skymt av Guldkustens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraftig och barsk men hjärtegod hälsinge, och snart
hade jag hans hand i min.
-—- Ja, sade han på sitt korthuggna sätt, det här
kan du utantill förut. Men vi ska ta en sväng genom
sodahuset, ska jag visa dig nånting nytt, som vi
har gjort. Fina saker.
Hittills har jag sökt, efter bästa förmåga, att
klargöra för herrskapet, vad den stora
rationaliseringsprocessen på Guldkusten inneburit av bekymmer för
såväl bolagen som deras arbetare, och jag har hållit
mig till sågverken, som ju äro de huvudsakliga
offren för omvälvningen.
Nu övergår jag till massafabrikerna, vilka, som
herrskapet vet eller kanske snarare inte vet,
efterträtt 1800-talets sågverk som Guldkustens
dominerande industriform, och ett par hastiga ord om de
olika arterna av denna industri torde väl då närmast
vara på sin plats.
Massafabrikerna äro av två huvudslag, d. v. s.
egentligen tre, men i Sverige ha vi bara två. Den
ena och mindre talrika sorten är den, som framställer
s. k. mekanisk massa eller slipmassa. Den andra och
övervägande sorten framställer s. k. kemisk massa.
Den tredje sorten slutligen, som är en specialform
av den andra, använder den s. k. sodametoden och
arbetar med lövträ, vilket man ännu icke börjat med
i Sverige. Vi begränsa oss till furu och gran. Men i
U. S. A. och Kanada brukar man sodametoden.
Mekanisk massa framställes i de s. k. träsliperierna
på så sätt, att torkade trästycken av lämplig stor-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
