Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hanna (hana), 14. 25 sunna (suna), 29. 28 þolff (tolf); eller felaktigt tillsatta: 2. 28 hen (en), 5. 22 þairar (þaira), 13.4 halfru (halfu), 19. 33 bierint (bierin), 29. 4 dagshuerk (-werk); dels omsatta: 4. 33 sonch (sokn), 14. 15 liatar (laitar), 20. 18 gaþr (garþ); och dels alldeles förbytta bokstäfver, t. ex. 3. 17 sognamenn (sokna-), 5. 1 maþnaþi (matnaþi), 10. 9 noytgat (noyþgat), 10. 36 wiþnum (witnum), 11. 5 þairu (þairi), 29. 28 þolff (tolf), 31. 26 hasþa (Hafþa), 32. 30 siþri (sigri). Dessa felaktigheter i skrifsättet kunna t. o. m. stundom föranleda till ovisshet och misstag angående genus, till tvekan om ord- och casual-former, samt gifva ett alldeles oriktigt begrepp om den casus, som styres af prepositioner och verber; t ex. 1. 11 friþ (friþi), 6. 29 friþr pl. (för friþir?), 7. 27 þairi dat. (þairir gen.), 26. 3 þaim (þaun), 28. 4 krok ok kexi (kroks ok kexis), 29. 28 aþrar a. pl. f. (aþra a. pl. m.), m. fl.
Stundom åter medför detta vacklande skrifsätt, hvilket ofta afviker från det eljest vanliga Fornnordiska, att man stadnar uti en icke ringa villrådighet om Guta-målets forna uttal, såsom när man t. ex. träffar: 4. 28 haua och 18. 3 hauandi, men för öfrigt beständigt (öfver 50 ggr!) hafa, hafi, och 9. 16 hafandi, 13. 32 arui, men 14. 25 arfi, 18. 27 kalua (för kalfa). Af liknande slag är äfven det åtskilliga gångor förekommande bruket att ett i insättes mellan ordrotens slutkonsonant och ändelsens r, d. v. s. att ändelsen blir -ir för -r, hvilket stundom händer såväl med substantiver och adjectiver som med verber, t. ex. uti följande ord, hvilkas i näst före slut-r står till öfverlopps: 3. 2 wintir, 3. 3 och 5. 18 intir, 3. 42 och 15. 13 sitir, 5. 22 liggir, 9. 10 gutniskir, 10. 15 bierir (för bier), 11. 40 och 13. 15 fingir, 12. 2 fengir (för fengr?), 13. 1 dyrir (för dyr), 16. 25 qweþir, 16. 29 faldir, 18. 6 windir, 18. 16 slitir, 19. 23 gangir, 21. 21 sandir, 24. 34 stelkir, 31. 11 Olauir, 35. 17 laiþingir, m. fl. Någon gång är denna öfverloppsvokal i ändelsen ett a eller u, som då äfven bör utgå, såsom: 3. 19 laigulenningar (för -lendingr), 6. 32 laupar (laupr), 32. 18, 33. 4 kunungur, 32. 37 kunnugur. I andra tillfällen fattas åter den vokal, som troligen stundom har funnits i ändelsen, t. ex. 2. 20 witr (witir), 5. 7 raiþr, 5. 28, 12. 10, 14. 27 lifr, 5. 36, 20. 27, 23, 24, 28. 29 setr, 7. 10, 11, 16, 18 waitr, men 10. 30 waitir, 7. 25 hittr, men 4. 19, 25. 1, 3, 28. 2, 3, 5 hittir, 11. 34, 14. 5 bytr (för öfrigt bytir), 14. 23, 24. 23 laifr, men 21. 19 laifir och 15. 41 loyfir, 12. 26, 20. 5, 32 segr, men 25. 15 segir, 18. 29 haitr, men i GS. alltid haitir; äfvenså 2. 33 kallr (kallar), m. fl. I flere af dessa fall är det svårt om icke omöjligt att afgöra, hvilkendera formen är den rätta, så mycket mera som dels bägge kunna hafva lefvat samtidigt, dels den ena tillhört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
